vad har du för intressen? Är det något av dina intressen som är knutet till en förening eller liknande?Att spinna vidare på något man gillar är alltid jättebra för då hittar man ju folk som delar ens intresse och man får något att bygga vidare på. Dock skadar det inte att prova nya saker heller, vidga sina vyer. Våga prova saker du tror du ite kommer tycka om, du kan ju ha fel.

Jag började träna, inte på gym utan på en idrottsförening (kampsport) och där träffar man väldigt mycket folk. Man kan inte undgå att få vänner i idrottssammanhang. Dessutom kommer man ifrån alkoholen. Folk som tränar hårt dricker oftast inte alkohol, i a f inte i stora mängder eftersom det förstör deras träning.

Gillar du inte idrott är det bra med kurser eller studiecirklar osv. Ansträng dig inte så mkt, det blir falskt och folk blir osäkra. Var dig själv, le och var öppen så kommer det hända grejer. Våga ge av dig själv, då kommer du få massor tillbaka

Jag skulle gärna gå med i en förening men tyvärr har jag inte råd. Lever på långt under existensminimum just nu så jag har fullt upp med att få pengarna att räcka till mat för dagen.

Detta ställer ju tyvärr till det väldigt mkt för mig då det mesta kostar pengar på ett eller annat vis…

men via internet? Prova olika chatrum eller communities. Skaffa en brevvän. det kan ju oxå utvecklas..?

Att du ska börja plugga är nog mycket bra.  Då lär det ju finnas en massa personer med liknande intressen som du.  Se till att inte bara åka hem direkt efter skolan utan kanske även delta i nån grupp av någon sort, för att träffa fler.  Anmäla dig till festfixargruppen eller annat som händer även utanför lektionstid

Sen detdär att du längtar efter att personer ska tycka om dig, tycka du är trevlig och intressant.  Det kanske du behöver släppa lite på i början och kanske vända på det: är det några du tycker är trevliga eller intressanta?  Och o du kan visa det på något sätt så de får uppleva det (somdu längtar efter att få uppleva). Fokusera på vad du kan ge och inte vad du längar efter att få.

Mitt tips är att börja prata med folk

#0 eliana

Jag tror, som andra redan nämnt här, att det är en bra grej att börja plugga och hitta nya vänner där. Att tänja lite på sina egna gränser och försöka hitta vänner utanför de forum som man i vanliga fall är van vid är sjukt svårt… Svårt, men inte omöjligt.

Jag har till viss del samma dilemma som det du beskriver med vänner där alkoholen flödar och själva grejen med vänskap försvinner bort nånstans i periferin. Jag valde bort den biten av livet när jag träffade min fd sambo då det livet inte funkade för någon av oss. Jag sa till de gamla vännerna att jag gärna umgicks med dom men utanför världen full av alkohol. Det skulle bli så bra och visst skulle vi träffas och fika eller kolla på film eller annat, men så blev det aldrig. Dom är fortfarande kvar i samma stadie som då och jag som redan mår oerhört dåligt psykiskt vill inte tillbaka till samma gamla mönster. När sambon jag delat fem år av mitt liv med försvann för drygt tre månader sedan så försvann även de där så kallade vännerna som vi gemensamt hade skaffat oss. De som var vänner utan att alkoholen behövde vara inblandad. Ex sambon har vännerna runt sitt lillfinger, jag har det inte… Frågan man måste ställa sig då är väl huruvida det varit ens vänner från första början och vad man fått ut och kommer kunna få ut av en fortsatt relation framöver. Jag har dragit många slutsatser under de här tre månaderna och det har slutat med att jag står hyfsat ensam kvar. Både mitt eget val men till stor del någonting jag inte velat men "utsatts" för ändå.

Så, hur gör man då för att skaffa nya vänner? Jag kan bara prata för mig själv och jag vet att det jag behöver jobba allra mest med är att våga lita på människor igen. Det är skitsvårt och jag kommer få jobba arslet av mig för att nå dit. Att registrera sig på något community eller forum på nätet gör att man kan börja om från början. Man kan vara den man är utan att ha en stämpel i pannan där hela ens livshistoria står. Genom att lära känna någon via nätet tror jag att man kan bygga en väldigt stark och välfungerande vänskap som inte går att få på samma sätt om man träffar någon på krogen en sen fredagkväll och pratat gemensamma intressen med. Jag kanske bara är bitter, vad vet jag, men krogen eller ställen där alkohol är inblandat har egentligen aldrig gett mig någonting gott i vänskapsväg…  Bekantskaper och festkompisar i all ära, men för att hitta en djupare vänskap tror jag inte att krogen är the place to be. Åtminstone inte för mig. Jag håller mig till communitys och forum på nätet där jag kan vara jag utan att behöva känna mig censurerad av min taskiga självkänsla.

Mitt tips är alltså att hänga på olika forum och hitta nya bekantskaper där som kan leda fram till en bra vänskap.

TS jag förstår om du hellst vill ha IRLvänner, men vill du så kan vi byta mejladress. PMa mig gärna!

sitter här med min ända sanna vänn och vi vet hur det är , åren gör att man växer ifrån varandra … vi är 17 och det är inte det lättaste att skaffa nya kompisar …. när man festar träffar man ju nytt folk men det är ju bara ytligt , många är sådanna som man inte kan lita på ……  men vill bara att du ska veta att det finns många som känner så , och det är inte något fel på dig för det vi är tex skitsnygga och super snälla inget man inte kan tycka om men det blir så i perioder:) mitt tips är väl bara att hålla fast vid den/dom du har roligast med och umgås mer med den , och genom den kanske du träffar fler :)

Jag känner igen mig i vad ni skriver här. Att träffa nya vänner är jättesvårt, kanske inte att träffa människor men att utveckla en vänskap om inte bara blir en bekantskap.

Är 36 år nu och de känns som de blir svårare och svårare ju äldre man blir.

Det jag saknar mest är att ha nån man kan ringa när man vill prata bort en stund utan att känna att man stör. Dom vänner jag har, har ju redan så fullt upp med sina liv att de känns konstant som man stör när man ringer.

#9 Åh, det där med telefonsamtalen kan jag hålla med om. Känner också som att jag mest stör. Har ingen "tjejkompis" så som i filmerna. Ni vet, de där som snackar flera gånger om dagen och alltid är där för varandra osv.

och till #0 så känner jag precis samma. Synd att man inte kan "ragga" tjejkompisar på krogen!

Jag ska också börja plugga på ny ort till våren (har pluggat på distans under hösten) och hoppas på att kunna träffa någon. Men det känns som att alla redan är upptagna med en massa vänner…

Vet hur det är.. själv har jag varit mobbad i hela mitt skolliv och eftersom jag bor i en liten stad där "alla känner alla" så har jag haft svårt att komma in i en "grupp/gemenskap" (även efter skolan).

Några få ytliga bekantskaper, sådana som man nickar åt när man ses på stan, det är allt, men nu har jag inte ens dem längre. 
Allt jag har är min fästman, men att vara som ett "plåster" på honom hela tiden känns varken rätt eller bra.

#10 Har heller ingen riktig tjejkompis, ingen man umgås riktigt mycket med och berättar i princip allt för.

#11 Jag känner som du att vara för mycket med min sambo känns inte helt bra. Visst gör vi en massa saker tillsammans men det hade varit kul att kunna hitta på något med någon annan ibland.

#12 Jo, det hade varit helt underbart att få spendera sin "egentid" med någon annan.. i alla fall ibland.
Jag och min fästman gör, tyvärr, inte så mycket när vi är tillsammans.. blir mest att titta tv/film eller spela tv/dataspel.
På senaste tiden så har det mest varit så att han har spelat dataspel och jag har tittat på tv. 
Jag ber honom komma med förslag på vad vi ska göra och har (givetvis) kommit med förslag själv, men det är svårt att "komma till skott"… kanske även bör nämnat att han har aspergers syndrom.

#13 Känner igen mig med det där att det är svårt att hitta på kul saker att göra ihop. Det är oftast jag som får hitta på något vi kan göra.

Dessutom jobbar min sambo på annan ort i veckorna så jag har väldigt gott om fritid.

Jo tyvärr är det så… 
och ofta är han trött när han kommer hem och inte så sugen på att göra särskilt mycket, eftersom han redan fått sitt sociala behov tillfredsställt och jag då å andra sidan blir väldigt "på" då eftersom jag ser det som min chans att få mitt sociala behov tillfredsställt…

Det är som om att vi "går om" varandra hela tiden…