Oj, jag förstår att det är jobbigt när du upplever att du inte når fram till din flickvän. Du skriver att ni inte kan prata med varandra och att ni bråkar om småsaker.

En av de vanligaste anledningarna till att det blir fel i kommunikationen mellan två människor är att det någonstans mellan parterna har blivit missförstånd som innebär att någon av personerna känner sig påhoppad, kränkt eller överkörd och reagerar med ilska eller med att bli ledsen.

Min fråga är om du har försökt framföra hur du känner och på vilket sätt du gör det?

Jag tänker att det är lätt att undvika i att tala i jagbudskap - "Jag känner att …", "Jag blir ledsen när …", " Jag skulle vilja att du … kan du tänka dig att göra det?"

#1 Jag har försökt många gånger att säga att jag mår dåligt av det olika sakerna hon gör… Jag brukar säga att..

Jag blir ledsen när du inte visar att du bryr dig om att jag är ledsen och gråter..

Jag mår dåligt av att du inte visar att du försöker fixa problemen som vi har..

Jag skulle vilja att du försöker visa att du bryr dig om mig när vi har bråkat mer och att du faktiskt vill och försöker bli vänner igen efter bråk

Jag känner att du inte lyssnar på vad jag säger eller bryr dig om vad jag känner och tycker…

finns en massa som jag har sagt men hon är oftast för arg för att lyssna på mig under sitautionerna som uppstår..

Just nu ska hon åka hem snart vi har ett distans förhållande och det är väldigt svårt att hantera det med.. Men hon är arg på mig för att jag sitter och skriver just nu, men tyvärr är det väldigt viktigt för mig att få någon form av hjälp just nu.. Jag har sagt att det är viktigt för mig så snälla var lugn..

Ska sluta skriva för idag ska försöka få henne att bli glad <3

Tack för kommande svar och svar!

Ni kanske ska vänta och prata om era problem till ett tillfälle då ni inte har bråkat. Det kan ju ofta vara svårt att vara objektiv i stridens hetta.

För min egen del tycker jag det är lättare att prata om problem när jag inte är arg och upprörd. Jag har mycket lättare att se min partners sida av saken då.

Det är ganska självklart tycker jag att man varken vill fjäska, kela, hålla i handen eller liknande när man just har grälat.

Vi är alla olika långsinta. en del rinner gräl av som "vatten på en gås" medan andra faktiskt tar lite mer tid på sig.

Håller med #3 Detta måste ni prata om när inget gräl har varit eller är i sikte.

Som alltid så är svaret kommunikation, respektera varandras olikheter och att man inte alltid kan förändra en annan människa men man kan närma sig varandra och kompromissa.

#4 Låter bra… :) Dock tror jag att det är slut nu…

#5 Så tråkigt Det kanske går att rätta till när ni fått lite distans och betänketid förhoppningsvis.

#6 jag hoppas verkligen det…

#7 Håller tummarna

#8 vi pratade :) Det gick faktiskt bra för oss :) vi lugnade ner oss och vi mår bra nu :)!

#9 Vad skönt att det löste sig  :)

Jag är den känslokalla av mig o min sambo… Jag gör nog också som din flickvän. Jag säger inte att det är rätt av mig, men jag har väldigt svårt för att sitta och mysa i soffan efter ett bråk! Min sambo vill gärna göra det antagligen för att försäkra sig om att vi är ok. Jag tar lite längre tid på mig att komma över bråk.

Om det handlar om en sån sak som hur mycket mandelmassa det ska vara i semlorna, och hon fortfarande är sur efter två timmar så kan du vara tydlig och säga att du vill hålla handen och bli tröstad men att det inte behöver betyda att du hade rätt. Jag kan i alla fall vara precis så löjlig, bråket kan vara bortglömt men jag vill ändå inte ge honom rätt ;)

vad jobbigt, man vill ju ha tröst när man är ledsen. Finns stunder då min pojkvän inte tröstar mig efter bråk men det är såna tillfällen då det är jag som har startat alltihopa.

#11 Ja du förstår nog :) tack men som hon tror jag nog också att du egentligen vill släppa det :)!

#12 Ja det är väldigt jobbigt :(… Men hon har verkligen sina underbara stunder <3

#13 Jodå, de gånger som jag har "bjudit till", bestämt mig för att släppa saken vi bråkat om och givit honom en kram så har det faktiskt känts bra. Jag fattar inte att det ska behöva vara så svårt… men jag tror det har att göra med prestige "jag har rätt" i vårat fall :(

Du har fått bra tips av flera andra! Jag håller med om att det är bra att prata om saken när båda är på bra humör.

Jag förstår hur ont det gör i din själ att inte få den formen av bekräftelse du behöver känslomässigt. Det enda jag kan råda dig till är att faktiskt berätta för henne hur sårad du blir och hur ont det gör i dig. Kankse kan hon koppla det med hur hon själv blev behandlad när hon var yngre. För någonstans borde det ha gjort fruktansvärt ont i hennes själ att inte bli tröstad o kramad om hon var ledsen då. Så hon stängde säkert av den delen och blev någon hon trodde att andra ville ha.

Kan också nämna att det är också i så fall något som går att träna på om ni kommer fram till att krama varandra ur tröstsynpunkt.

Lycka till!

Vad jobbigt det måste vara!

Jag håller dock med andra i att ni måste kommunicera om det här. Försök att pricka in en dag då ni bara sätter er ner och pratar lugnt med varandra, inte anklaga någon eller slänga ur sig "Du gör såhär och såhär" utan istället kanske säga "Jag blir sårad när du inte vill trösta mig" eller vad det nu är du vill ha fram. Att konkret berätta vad du blir sårad av och vad du vill ska förbättras är något som borde fungera utan att ni börjar anklaga varandra.

Vissa har väldigt svårt för att visa känslor medans andra har mycket lättare för det. Jag är en blandning av det, jag visar gärna min pojkvän hur mycket jag älskar honom och sådär, men jag har väldigt svårt för att säga "jag älskar dig" till honom.

Jag hoppas att det fungerar för er och att det blir bättre! Stor kram.

Hoppas att det löser sig för dej :D

Det kan vara väldigt svårt med kroppskontakt med någon man är sur på. Jag har iaf jättesvårt med det.
Då behöver man distans ett litet tag. Är man sedan långsint så måste dom känslorna gå över tills det att man kan börja röra vid varandra igen. Därför skulle jag ha jättesvårt för "make up sex" tex, jag vill inte bli berörd om jag fortfarande är sur. Nu är det väldigt sällan jag blir sur men när det händer är det precis så jag känner.
Efter ett bråk vill du ha tröst av henne medan hon fortfarande är sur över det som hänt. Du får försöka lägga band på dig och vänta ut det hela. Nu är hon ju van vid att du kommer krypandes och kräver hennes uppmärksamhet och bekräftelse efter att ni har bråkat kanske du ska ta avstånd istället. Stäng in dig i ett annat rum och läs en bok eller vad som helst så att hon får lite distans ett tag. Kanske tar tom hon första kontakten med dig då efter bråket..?

Det känns som att det ni behöver jobba på är att inte göra en stor grej av varje sak ni inte är överrens om. Då blir det inte dessa efterföljder heller och problemet blir inte lika stort.