Nu är ju hat ett väldigt starkt ord. Men det är bra att du nu har brutit med henne, du borde egentligen ha gjort det tidigare för det är mycket lättare att gå vidare då.

Koncentrera dig nu bara på dig själv, gör sånt som du tycker om, umgås med dina vänner, se på dina filmer. Var inte i närheten av sådant som ni gjorde tillsammans.

Men jag måste släppa hatet, måste ha kontroll på 3. Hat, rädsla och aggresion för att kunna jobba genom 3. Öppenhet, ärlighet och bara sanningar och kunna nå 3.

Jag förstår inte riktigt dessa rader, vad menas med 3?

För det första har det inte gått så värst lång tid sedan separationen. Knappt 3 månader. Jag tror att du just kommit över chockfasen och är inne i bearbetningsfasen just nu. Då kommer alla reaktioner, känslor som hat, besvikelse, aggression. Vad du bör inse, är att du upplever helt naturliga reaktioner och känslor. De är inte farliga. De är till för att du ska kunna komma över det som hänt. De ingår i bearbetningspaketet, så att säga.

Jag tycker inte du ska kämpa emot känslorna. Låt dem finnas. De kommer att ge sig så småningom. Försök istället kanalisera dem genom att t ex skriva, dagbok eller blogga (skaffa gärna en anonym blogg så ingen förstår att det är du).

Kanske få utlopp för aggression genom att slå på en sandsäck, baka bröd (bulta på deg), laga mat (skära kött), springa, lyfta vikter, sådana saker.

Och helst, om du kan, tala om saken med någon du litar på, Älta, om du vill kalla det så. Klart det är chockartat att bli bedragen och lämnad så brådstörtat.

Var snäll mot dig och inse att du är skör just nu, tillåt dig att känna allt det här. Om du inte spjärnar emot, kommer känslosvallen troligen att gå över fortare.

Jag begriper inte heller vad du menar med "3" men du kanske syftar på att nå någon mental plattform. Förmodligen gör du det snabbare om du INTE tränger undan de känslor du upplever nu. Vänta lite bara. Under tiden, sysselsätt dig med saker som INTE har med din f d att göra, precis som Christine säger. Arbeta på att ta tillbaks ditt eget liv, skapa en ny plattform för dig.

Hoppas du mår bättre så småningom.

Det brukar ta minst 1 år innan man blir sig själv igen efter ett brutet förhållande.

Kan inte ge några råd, men hat är i mina ögon, och dina förstår jag, en "felaktig" känsla, om nu känslor kan vara fel, att ha efter ett förhållande tar slut, om det inte varit extraordinära händelser som lett till slutet.

Men relationer tar slut, fact of life, det händer oss alla, om hon har varit ärlig och gjort slut för att hennes känslor för dig gått över till vänskapskänslor så är det inte mycket att göra åt, eller hata för för den delen. Har hon varit otrogen kan man förstå att du känner dig sviken, men hon kan inte göra så mycket åt att hon fått känslor för ngn annan.

Att hon först går bakom din rygg och lämnar dig och sen vill ha kvar dig som vän det låter som att hon både "vill äta kakan och ha den kvar". För att du ska kunna ta hand om dig själv då behöver du säga ifrån och det kanske var det du gjorde igår när du bröt kontakten. Helt rätt! Sätt upp dina egna gränser!  Och gör saker du mår bra av, tycker om, sånt som "laddar dina batterier". Umgås med människor du mår bra av att umgås med.

#1 Ja jag borde brutit tidigare, är väl medveten om detta…
Men hon ville ha mig som vän, hon såg mig som en speciell vän och jag greppade efter halmstrån.

Försöker gå vidare, och lite dumt nog har jag redan en ny…
Väl medveten om att det inte är det bästa man kan göra, för chansen att såra någon annan är enorm.
Men den biten jobbar vi tillsammans med genom att vara helt öppna mot varandra, bara säga sanningar och vara helt ärliga om allt.

Min nya vet om allt som gick fel i det gamla, bla att mitt ex var extremt svartsjuk (nu bevisat att ju mer svartsjuk en person är ju större är chansen att det är den som letar) i vart fall i mina ögon.

Försöker ha balans på att umgås med vänner och hålla på med min hobby som är att skriva, försummade mitt ex enormt genom det.
Tyvärr svårt att skriva alls i närheten av min nya.

Men jag måste släppa hatet, måste ha kontroll på 3.
Hat, rädsla och aggresion för att kunna jobba genom 3.
Öppenhet, ärlighet och bara sanningar och kunna nå 3.

Lite svårt att förklara 3 i och med att jag själv inte har svaret än, en andlig bit jag jobbar med, 3 är varken en siffra eller ett tal i vart fall.

#2 Jag lagar mat och ska börja styrketräna så fort jag får klartecken från sjukvården.

Rasade i vikt lite snabbt första månaden, gick ner från 97 - 77 och skadade magmunnen enligt läkaren på vårdcentralen, spydde blod och hostade blod fram tills ganska nyligen.

I övrigt har jag ett skrivande som håller mig flytande, första 2 månaderna bara rann det ur mig, allt från enkel poesi till låttexter på både svenska och engelska, skrev över 200 alster. Nu måste jag nästan tvinga ur mig orden för att kunna skapa något över huvd taget.

Har vänner att älta med, även en extremt tålmodig ny flickvän, men där försöker jag än dock att undvika även att hon och jag pratar om allt, hon dock om sina gamla kk.
Mitt fel att vi brutit den tabu regeln, men det har visat sig vara väldigt mycket till hjälp för oss båda.

1 år?
Hmmm, det får inte ta så lång tid, men jag måste ge det tid…
Kan bara hoppas att min nya står ut med mig så pass länge, gärna längre…

#3 Nä, hon kan inte göra något åt att hon fått känslor för någon annan, men hon kunde varit ärlig från början och inte gått bakom min rygg med den nye i flera månader.

Om hon varit otrogen eller ej vet jag inte, men enligt rykterna i den staden hon bor i så skryter antingen hon eller hennes nya ex om att de haft sex bla hemma i min säng, även hennes nya ex hade ju flickvän fram till dagen innan mitt ex gjorde slut.

Så biten med ärlighet i hennes fall existerar inte i mitt synfält från hennes sida i vart fall.

Ja då förstår jag att du är arg och bitter. Men, var glad att du slipper henne istället.

#4 Jo, jag har känt så med och idiotiskt har jag jagat halmstrån.

Har satt upp gränser nu, men jag får la ge det tid…
Hur dumt det än låter men att ta steget och bryta med henne har gjort ont och tårarna har åter börjat komma.

Har försökt att se henne som död vid flera tillfällen, även skrivit om henne som död för att få ett avslut, men kanske att det är det jag gjorde igår som är avslutet jag sökt…

RIP 2010.10.19

Dagen då du gick och dog
brast hela mitt hjärta
du mer än halva med dig tog
lämnade mig i tårar och djup smärta

Du dog utav egen vilja
utan att blicka bak
du var min ros men jag fick lämna en lilja
på ett av alla isflak

Jag har gått till din grav
gråtit av saknad och längtan
öppen och ärlig utan några krav
med minnen om första gången i gläntan

Men nu senast lämnade jag allting kvar
lämnade för att låta oss glömma
du dog är nu borta med dina svar
och det finns inget mer att drömma

skrev den redan 17/11 - 2010

#8 Är glad att jag slipper henne, vill inte ha henne tillbaka, vill aldrig mer se henne, men det räcker inte. Hatet flödar och tårarna rinner…

Som andra sagt så är det nog att låta känslorna finnas och bygga en bas för dig. Jag var tidigare en förhållandeknarkare, var aldrig singel. Första gången jag gjorde slut utan att ha en ny kille som väntade slutade i stor ensamhet och smärta. Men, med fysisk träning och bra mat och att jag såg till att göra sådans som jag älskar gjorde att jag började trivas. Nu trivs jag nästan bättre som singel än i förhållande. Så, jobba med dig själv så att du trivs med ditt liv och mår bra i det. Sen kommer smärtan hux flux vara borta :)

#11 Jag minns hur jag älskade singel livet innan mitt ex, minns hur jag älskade ensamheten och att vara själv. Men något har förendrasts och visst saknar jag det ibland men gemenskapen är så mycket bättre och nu genom min nya så kan jag kanske bygga en balans i att vara både ensam och tillsammans för vi ska ha separata boenden pga att jag har bla Asperger och att bo särbo kan underlätta en hel del.

Har du redan en ny? Då är det verkligen dags att släppa det som varit.

#13 Vet att det är dags, vill inte förlora en till pga svartsjuka.

kanske så är det så att du har alldeles för bråttom…..

istället för att satsa på någon ny och försöka att gå vidare så kanske du behöver en paus och bearbeta allt som har hänt

jag hatar mitt ex innerligt fortfarande efter 7 månader men jag låter det ta tid helt enkelt och jag har inte den minsta lust att börja om med någon ny

känner du att du kör fast helt så kanske en kurator eller liknande vore bra så du får sätta ord på känslorna

och vad du än gör låt alla dom hatiska  tankarna just bara va tankar…

#15 fick en bra länk inne i ett annat forum
http://www.ur.se/play/161023 som jag ska ta och titta och lyssna på ett par gånger, tror den kan hjälpa mig på flera sätt, kanske även dig.

Kanske, kanske inte för jag har en ypperligt förstående flickvän nu och tillsammans kan vi lösa gåtan och lyckas vi så har vi en bättre än bara bra grund att stå på.

Vet att det tar tid och att man måste låta det ta tid, men det stoppar upp så mycket i mitt egna arbete med mig själv i övrigt så jag letar med ljus och lykta efter svar där jag kan få igång prossessen lite fortare, vill inte ha dessa eller några som helst andra känslor för mitt ex, hon har inte med mitt liv att göra längre och det vi hade är som sagt bara hade och inget mer.

16# tyvärr så tror jag inte du kan påskynda det särskilt mycket det måste ta tid helt enkelt

med tiden så känns det bättre men det kan ta 1 år och det kan ta 4 typ

man får försöka att ha tålamod……

tackar för tipset den serien ska jag titta på

#17 Allt går att påskynda om man har rätt självkännedom, men man måste hela tiden tänka på balansen.
Tålamod måste man ha och speciellt när det kommer till känslor och en själv, för bearbetningsprossessen tar tid men att hitta genvägar är inte alltid fel.

Lycka till, den länken ska jag lägga på minnet och föra vidare till andra behövande framöver.

Att försöka komma över en besvikelse/hat eller andra bittra känslor över någon annan tror jag är lika svårt att göra "bara sådär" som det är att försöka hitta den rätta. Letar man så hittar man den oftast inte och du är just nu så fokuserad på ditt ex att tar upp för mycket tid för dig att försöka sluta tänka på henne att du inte kan sluta..
Jag tror att den bittra känslan (hatet) är något som måste gås igenom på samma sätt som när man fortfarande är kär i den som lämnat en. Det tar tid att komma igenom, men det går.
När jag lämnade mitt ex och träffade en ny kille 6 mån senare blev han jättebesviken på att jag inget sa till honom då.. Jag hade ju ingen skyldighet till det, vilket han tyckte att jag hade.
Nu är det snart 3,5 år sedan jag lämnade mitt ex och först i somras kunde vi börja prata över internet och faktiskt umgås med varandra igen. Det känns som att både han och jag faktiskt trivs jättebra i vår nya vänskap.

Skyndar man för mycket kommer det lätt ett bakslag.

Egentligen handlar alla beslut om att bestämma sig hur man vill ha det. Så det enda du egentligen kan göra är att bestämma dig för att gå vidare och därigenom också bestämma dig för hur du ska gå vidare.

#20 Har bestämt mig för hur jag vill leva, även bestämt mig för att mitt ex inte längre ska tillhöra mitt liv och genom att diskutera här och på andra sidor har jag mirakulöst släppt hatet, nu vet jag ju att hatet är kroppens försvar när sorgen blir för tung att bära. Den vetskapen hjälper mig att ta itu med sorgen och kunna inrikta mig just på sorgbearbetningen.

Sedan så har jag en mycket förstående ny flickvän där jag kan tala om allt, inga tabun, inga förbjudna samtalsämnen.
Öppenhet, ärlighet och bara sanningar och på väldigt kort tid har vi tillsammans byggt band starka nog att ta oss tillsammans in i framtiden.

Tack i vart fall för alla svar och alla tankar, de har mer än bara underlättat, de har verkligen hjälpt mig att finna en utväg på mer än ett sätt och på mer än ett plan.