Hoppas det går bra då :)
Låter oerhört romantiskt att hitta tillbaka till sin ungdoms kärlek igen efter 25 år :D

Nu är det minsann ingen saga längre…Inte så vacker iallafall:-(

För tre veckor sedan så ballar han ur och super sej full. Han har alkoholproblem men vart från det nu i säkert ett halvår.
Vi hade bestämt att ses på lördagen…och han ringer ganska tidigt och berättar att han supit. Jag har gjort klart för honom innan att jag inte accepterar ett sånt betende.
Han vill komma hit och prata och han får det. Får skjuts av sin killkompis. Han verkar inte full när han kommer men däremot bakis. Dagen går och han verkar bli fullare och fullare. Och jag fattar inte varför???
Vi hade bestämt att vi skulle ut och äta på kvällen men jag bestämmer att han inte är i skick för det. Jag ska ta hans hund ut en runda för han är nästan helt däckad i min soffa. När jag då får se en papperskasse stående i hallen. Jag tittar i den och hittar en nästan urdrucken whiskeyflaska med korken knappt på. Då fattar jag hur han kunde blöi fullare och fullare.
han fattar att jag hittat flaskan och blir nervös och rädd.

Jag tar hans hund på en promenad och funderar. Bestämmer mej för att köra ut honom….så jag kör hem han till sej.

Jag bad han låta mej vara ifred ett tag men det respekterar han inte utan ringer på fyllan även i veckan och säger en massa konstiga saker.
Jag ber han att gå och få hjälp….att det är enda chansen för honom att jag tar tillbaka honom.

Han gör detta. Och allt är frid och fröjd…tror jag…

Förre helgen vart jag sjuk så då blev det ingen träff..men jag åkte ut till han på söndagen en stund.
Vi pratade ut och vi ska försöka igen.
känslorna finns ju där hos bägge.

Men nu undrar jag vad som händer…
vi hade bestämt att ses på lördag. Jag skulle hem till honom och vi skulle ut och gå i skogen..laga god mat och bara mysa. Och idag skulle vi kört ut till mina föräldrar. Pappa är cancersjuk så vi skulle hjälpa de lite med ved osv.

Men…..igår klockan 10 på morgonen ringer han och säger att han inte är i form….att vi inte ska ses på lördagen men på söndag går det bra. Vi pratar lite om allt och lägger sedan på. Jag sms han ett gulligt sms…får svar efter några timmar….och att han hör av sej idag på förmiddagen.

Ännu inte ett ljud. Och varför kunde vi inte hörts mer genom sms i går?
Han har alltid brytt sej innan och skickat gulliga sms…men nu är det helt tyst.
har suttit och väntat på att han skulle höra av sej….tycker det är hans sak att göra det när han sagt att han ska. Och när han nu ställde in igår pga "inte i form". Han kunde iallafall minst sagt sms:at idag om han fortfarande inte kände sej bra.

Nu sitter jag och undrar vad 17 det är som händer.
Känner mej oviktig.
funderar allvarligt på om detta är vad jag vill ha. Känner att jag inte kan lita på det han säger.

vad tror ni?

En man med alkoholproblem är inget jag tycker man ska satsa på. Han har ju redan druckit hemma hos dig och försökt dölja det.

Jag är ju ganska ung ännu, har inte så mycket erfarenhet. Men av det jag läst skulle jag nog ta lite avstånd från honom ett tag och känna efter om han är värd det. Alkoholproblem är ju inte det lättaste att leva med så jag skulle väl kanske "hålla mig i närheten, men inte för nära" om du förstår vad jag menar? Tänk på dig i första hand iallafall! Då brukar det bli bra till slut!

Jag håller med dej Hera.
Och han ljuger för mej i telefon om att han inte druckit..men det hör man.
Och vad gör han nu när han inte hört av sej? Han visste att det var viktigt att åka ut till mina föräldrar idag.
Och vad säger man till de?
det blir ju så här att jag får rätta mej efter honom och hans nycker hela tiden om vi ska vara tillsammans. Kan inte lita på att saker verkligen blir av som vi bestämt.

Mjaaaeeeee!! Detta vill inte jag ha….

isafisa….

Ja jag ska inte svara när han hör av sej utan nonchalera. Jag är stark i mej själv så jag vet att jag klarar av att hålla mej på min kant. Sen får han reda ut sina problem. Jag har egna stora problem att tampas med och orkar inte med ett sånt här förhållande.

Han har problem, om han inte tar tag i dem så är han inget att satsa på. Du kommer alltid komma i andrahand efter spriten om han är alkolist. Får han ordning på sitt liv så är de ju en annan sak.

Precis hus-musen.
Men det kommer att ta tid då han tampats med detta i många år. Och frågan är om jag orkar leva i detta under tiden. Det kommer att vara så här. Jag får rätta mej efter honom hela tiden.

Jag har en cancersjuk pappa och en son som har problem som upptar all min energi och ork. Och de är ändå de viktigaste just nu. Hade jag inte haft detta så hade jag säkert orka hjälpa min kärlek.
Men nu…jag vet inte.

Jag tycker absolut att du ska tänka på dig själv och inte gå in i ett förhållande som har problem redan från början.

Känns bara som att det skulle späda på din tillvaro med negativt nu när din pappa är sjuk och din son har problem också.

Släpp honom….Alla sagor slutar inte lyckligt

jag säger ta avstånd om han bättrar sej jättebra men att han varit ren i några dagar borde inte räcka utan han borde skaffa professionell vård och få ett långsiktigt mål.

Håller med er.

Och bara detta att lova ringa och sen inte hör av sej alls…förrän nu efter jobbet…men jag svarade inte.
han säger sej älska mej men jag tycker inte man behandlar någon man älskar på det viset genom att göra klart att man nästan inte får skicka fler sms på lördagen och sen skiter i att höra av sej när han lovat.

Tror det är bättre för dig att hålla dig ifrån honom. Han kommer själa mycket energi av dig och den tror jag du behöver till din sjuka pappa, son och självklart till dig själv.

Tänk på dig själv. Det har jag precis fått lära mig.

Har precis pratat med han…Och han erkände att han inte var nykter.
Så jag klippte av vår relation.
Det svider men det är det bästa just nu. Han kommer inte att komma reda ut sina problem tyvärr för han verkar inte vilja.

Jag måste ha min energi till min pappa och min son nu. Inte ha ett förhållande som också kräver energi på ett negativt sätt.

Tack alla för ert stöd och era råd.
Kram

Strongt av dig. Det gjorde du bra. Förstår dock din besvikelse.

Jag sa till han redan i början att alkohol accepterar jag inte i mitt hem….Givetvis får man dricka..det gör jag själv ibland..men inte dessa mängde som en alkoholist dricker.
Han drack en gång…jag sa att en gång till så är det slut med oss.
Och jag står fast vid det.
Nu var det ju andra gången.

Det går över bumbleboo. Jag vart mest arg.

#15 Ibland är ilska bra

Visst är det…och jag hade laddat med detta nu i ett par veckor….Var liksom beredd på detta och känner mest lättnad…