Jag har en rätt krånglig situation just nu, på något vis känns det som om jag dras till problemen..

Jag var tillsammans med en kille i nästan 1½ år. Vi har haft det väldigt stökigt fram och tillbaka pga hans familj och min familj och upp på det så i smeten blev jag med barn som sen pga all stress som var runt mej blev ett missfall. Jag och min dåvarande kille fick mycket problem i vårat förhållande när allting började lugna ner sig. Jag ville ut och ha roligt ett tag och träffa människor och han ville fortsätta tänka på familjelivet och skaffa barn. Han blev efterhand mer och mer kontrollerande på vartenda steg jag tog nrä jag var hemma för att han alltid misstänkte att jag var otrogen mot honom, något jag aldrig varit, pga vänner till honom och mej som vi har umgåtts med mycket sedan erkänt att de haft känslor för mej och vill att jag lämnar min kille för dom och har sedan tidigare slagit mej. Som han själv velat gått in och anmält som jag hindrade honom pga hans förflutna.

Nu för en tid sedan så började jag tröttna på min kille och ville försöka lösa våra problem vid parterapi, något han vägrade. I samma veva började jag prata med en kille som var ganska direkt med att han ville något mer än vänner och jag sa till honom på en gång att om det tar slut mellan mej och min kille så det sista jag vill ha är en ny pojkvän, jag vill hellre ha vänner. Kunde han inte acceptera det så kunde han sluta höra av sig. Han accepterade det och ville bara vara vänner så länge som jag ville.

Min kille blev rosenrasande över att jag hade börjat prata med den här nya kompisen även fast jag sa att vi var bara vänner. Vilket han tyckte var äckligt för att de två hade bråkat innan för flera år sedan. Han förbjöd mej att umgås med honom eller att prata med honom. Något jag inte lyssnade på utan istället ljög jag och ville veta själv vem han var. Jag träffade honom två gånger innan jag sa till min kile att jag vill fortsätta träffa honom pga vi hade så mycket gemensamt och han var lätt att prata med. Min kille blev flyförbannad och började hota med att kidnappa min hund, slå ihjäl henne, köra ihjäl sig själv m.m. och tvingade mej välja mellan honom och den här killkompisen. Jag sa att jag tänkte inte välja men eftersom han tvingade mej så valde jag bort honom och vi avslöt vårt förhållande. Han blev ju helt knäckt och sa att han hade överreagerat och ville fortsätta vara tillsammans med mej. Han kunde inte umgås med mej endast som vän utan det var antingen eller som gällde. Jag sa till honom att tänka över situationen och ge mej ett svar senare..

Dagen efter det kontaktade polisen mej för att min killkompis hade blivit så förbannad och hade ringt till en polis som han kände och ville att han skulle hjälpa mej. Jag berättade allt som hade hänt och att mitt nyblivna ex hade vägrat att lämna min lägenhet för att han skulle inte ha någonstans att ta vägen. Polisen hade sagt att dom kunde inte göra någonting pga att han hade bott där under en längre tid. Senare på kvällen lyckades jag övertala mitt ex att flytta. vilket han gjorde. Samma kväll ringde min killkompis och frågade om han kunde sova över vid mej för att han skulle upp tidigt och hade massa jobb under kvällen. Visst sa jag, det skulle gå bra. Han kom dit runt 4 på morgonen och skulle upp igen kl. 7 för att jobba.

Mitt ex. gick in i min lägenhet och hittade den killen där. blev förbannad och ledsen hotade med att slå sönder honom och att jag hde redan gått och blivit tillsammans med någon annan. mitt ex. gick in och hämtade ut sina grejer och började jävlas. Min killkompis vaknade av detta och blev förbannad han också. Jag trodde att dom skulle slå sönder varandra och att jag skulle bli tvungen att ringa polisen.

Hela grälet slöt med att polisen jag hade pratat med ringde vi upp och han sa till oss att köra ner mitt ex till psykiatriska kliniken för att få hjälp.

Och efter detta så blev allting lugnare, min killkompis ansåg att jag borde ge mitt ex en ny chans och jag sa att jag kommer inte göra det förens jag ser en klar förbättring i hans beteende. Jag sa samma sak till mitt ex och han förstod och respekterade mitt beslut pga att han hade betett sig dumt åt och det var mycket hans fel.

jag umgicks rätt mycket med min killkompis och han sa att det finns inget som är viktigare än hans bil, inte ens hans barn(som han nyligen fått reda på inte är hans men som han ännu ser som sitt) och jag förklarade att inget går före mina djur. Mitt ex förbättrade sig radikalt efter att han hade kommit in på psyket igen och blev samma kille som jag för flera år sedan älskat så innerligt men jag fick hela tiden förneka mina känslor för att han var ju sån bara för att han gick på sina mediciner och inte för att det var bestående.

Nu så har min killkompis typ mer eller mindre gått upp i rök efter att vi hade lite diskussioner och han tar aldrig initiativet till att höra av sig eller träffa mej på samma sätt mest för att han säger att han måste tänka över hela situationen. och mitt ex försöker vara min vän, han försöker så innerligt att bara finnas där för mej och han har själv valt att ta på sig ansvaret att passa min hund när jag jobbar.

Jag känner att  jag har något krav hängandes över mej, alla vännerna ifrån vårt förhållande står och säger(trots att de vet vad som hänt) att jag ska gå tillbaka till honom. och mina egna vänner säger att jag borde låta mej själv tänka över situationen och vara singel men att jag definitivt inte ska lägga energi på min killkompis och jag vet ändå inte vad jag ska tycka. Mitt ex har mer och mer börjat umgås och sova över här hemma hos mej pga att jag jobbat nätter och sena kvällar och allt beter sig precis som när vi var tillsammans förutom alla bråk. Han skriver ännu helt öppet på Facebook att han älskar mej och jag är den enda han vill ha men att han tänker inte tvinga mej till något som jag inte vill. Han sa själv att även om jag bestämde mej nu för att bli tillsammans med honom igen så skulle han inte vilja det för att det är inte det jag vill egentligen..

Jag känner mej så fruktansvärt bortkommen och har inte en riktig koll på vad som hänt.. Någon som kan ge något hjälpande ord eller råd??