Jag vill inte mer ..........
Hejsan… jag är riktigt riktigt trött på mitt förhållande nu. Men jag älskar honom ändå. Ni vet sånna där tragiska bekymmer, där man vill lämna men absolut inte vill egentligen om allt vore bra, aja till problemet.. Han är bortskämd. Det är jag som skämt bort honom från början också tyvärr. I varje, och jag menar varje bråk så har jag fixat det, jag har gjort så vi diskuterat det, jag har gjort så det blivit undanstökat liksom. Hade jag inte gjort det, brytt mig om det alltså, varit som honom och bara stängt in mig i min "bubbla" och trott att saker o ting blir bättre om man bara skjuter upp problemen, eller struntar i dem, så hade vi inte varit ihop nu…
Jag är trött på det här nu. Jag vet att jag har skämt bort honom, han vet precis vart han har mig. Är jag tyst, ja då vet han att jag skriver snart igen. Kommer jag inte till honom så vet han ändå att jag hör av mig eller kommer snart igen. Säger jag att jag funderar på o göra slut, för jag inte orkar mer, ja, då tar han inte det på allvar heller. Han vet att jag älskar honom.
Nu sist i fredags så tjafsade vi igen och det pga detta. Jag skrämde honom faktiskt ändå. Jag brukar vara känslosam men istället var jag arg och bad han Gå. Han fick tårar i ögonen och ville inte gå. Men vi redde ut det iallafall för stunden.. Men nu har mina tankar kommit tillbaka igen, eftersom vi hade en mysigare helg än vanligt, så sa jag det i söndags då i sms att det var mysigt. han svarade, "ja det var det <3"… Sen, snack om annat. som vanligt…
Vi kan inte diskutera om nånting. Ska vi prata om något, så är det jag som får ta upp det och kämpa så det blir en diskussion så den inte dör ut. Prata sex? det går inte, men det är pga hans självkänsla är dålig. Men jag tycker inte det har något med hans självkänsla att göra om jag säger att det var en mysig helg…. (får aldrig svar med hans egna ord. det är bara korta svar som ja det var det, okej, etc.)
Inlägget blev rörigt men jag hoppas någon förstår ändå.. vi bor inte ihop än, varit ihop i 4 år och har kontakt via sms och datorn. Men nu senare har han varit inloggad på datorn en timme där vi småpratat lite då och då sen är det väl 3 sms sen godnatt för dagen. För resten jobbar han.. Jag behöver kontakt och kärlek, bekräftelse! Det är ju så lite som jag "kräver".. :(
Jag vet inte va djag ska göra.. allt var bra tills igår då vi pratade igen och han har sina korta obrydda svar… känns ju som att han inte tycker om mig längre. han är en tystlåten person, klagar aldrig eller uttrycker sig så jag får ju gissa.

Alla är olika bra på att uttrycka sig och diskutera, han kanske inte är helt bekväm med att uttrycka sina känslor? Han kanske är lite som jag, om något var bra, så säger jag det, men jag har ingen lust att prata om det mer än så.
Du får ju ta och bestämma dig, du behöver antingen acceptera honom eller lämna honom. Hur ofta träffas ni i verkligheten?
Qui dormit, non peccat
Jo men det känns svårt att acceptera sånt här när han var bättre på att uttrycka sig förr.. Jag vill väl få respons då jag säger något.. tex att det var mysigt i helgen. "Ja det var det <3", okej?.. sen pratar han bort det ;(
1 gång i veckan. Småpratar på datorn lite då och då 1 timme om dagen..

Ah okej, han har alltså kunnat uttrycka sig tidigare. Du får helt enkelt fråga honom om han fortfarande är intresserad och vad han vill ha ut av förhållandet.
Säga som det är, du saknar hans uppmärksamhet och engagemang, och att det inte känns som att han bryr sig. Ibland kan man hamna i svackor i ett förhållande, det är inte en sån ni gått in i?
Men du kan inte fortsätta säga att du funderar på att göra slut, hur ska han kunna tro på dig när du inte menar allvar utan bara pratar. Du ger honom alla möjligheter till att vela, sätt ner foten och säg ändring nu, eller så blir det inget mer punkt slut. Det hade jag gjort, jag hade inte orkat sväva i ovisshet särskilt länge iaf. Man måste veta vart man har varandra tycker jag.
Qui dormit, non peccat