Jag är lite av båda beroende på humör och vilka jag är med men oftast är jag mer positiv. :)

Jag är också båda, beroende på humör och det skfitar mycket.
Men jag försöker vara positiv bland folk.

hmm, beror på vem jag är med. försöker vara positivt med människor jag kommer överrens med och tycker om.

träffar jag människor som jag känner att det här är inte bra, så kan jag inte vara positiv. det är så svårt då.

Både och, försöker vara mest positiv.
När jag gick i högstadiet och till viss del gymnasiet så kallade vissa i klassen mig för negativ, MEN jag höll inte med det. Jag tyckte att jag var realistisk.

Så till störst del är jag relistisk.

Jag försöker att vara positiv och optimistisk men ibland går det bara inte.

Och som ovanstående säger, realist är jag till 98%.

Jag tror mig vara positiv ocxh förmedla detta, men finns det någon som anser sig själv (oftast) sprida negativ energi tro? Det tror jag knappast!

#6 Känner faktiskt en person som vet att den alltid är negativ och att folk blir på dåligt humör runt den. Men det kanske inte är så vanligt.

Är både och, beroende på vilket humör jag är på.

Är ofta lite negativ på ett cyniskt sätt. Skämtsamt, med ett försök till glimt i ögat. Har väldigt svårt för folk som försöker vara positiva där de egentligen inte är det. Den konstlade positiva inställning man efterlyser på arbetsplatser och liknande är för mig mer störande än ärligt negativ inställning. Folk pratar om energitjuvar o.s.v, men jag upplever överdrivet positiva människor som de mest påfrestande, och utsugande man kan ha kring sig.

#9 Jag håller med dig.

Det är grymt jobbigt med människor som uppfattar själva att de mot resten av andra människor sprider de positiva i totalt överflöd,ja som de ser det själva då.

Det finns inte bara på arbetsplatser,lite över allt som forum bla,de som hela tiden måste få framhäva vilka positiva energier de har att sprida.

Och de konstiga är att dom blir aldrig mättade,de upprepar gång på gång de hela,de måste vara någon form av besatthet som känslomässigt aldrig blir stillad.

Jag tycker synd om dom.

#11 Eller så är det så de är och känner. Behöver inte vara en besatthet.
Känns ju onödigt att tycka synd om folk, när det kanske inte alls är det ;)

#12 Självklart är det så de är besatta och tror på de själva.

Jag är väldigt positiv av mig! Väldigt pratsam o får folk på bra humör, tycker det är viktigt att kunna vara positiv, gynnar inte bara dig utan folk runt omkring dig med 

Men som alla har så har jag oxå mina stunder då jag inte har lust o vara positiv hela dagen, men händer inte ofta 

#13 Haha nej, det är inte självklart, inte för alla.

Försöker sprida positivitet för det mesta. Fast ibland är man bara så negativ, och då blir det som det blir. Jag försöker ändå att se det positiva även i det negativa som händer. För det mesta i a f… Att även det onda har något gott med sig

#15 Näe,det har du rätt i att det inte är självklart att de förstår att de är besatta i de utpräglade kram sajterna ;)

Men vi andra ser :)

#17 Vilken tur då att det är frivilligt att vara på de "utpräglade kramsajterna", så du slipper tycka synd om medlemmarna. Kan ju ta mycket energi ;)

#18 Det tar knappt någon energi alls,att konstatera att det är synd om en del.

Tycker folk ser olika på vad som är positivt å negativt. tex är jag en positiv och realistisk person som är väldigt tyst och inte så pratsam :) Jg tycker att folk som hela tiden ska prata och vara aktiva snarare är energitjuvar. Inte mött någon ännu som aldrig snackar skit eller sk skvallra en massa, själv blir jag kallad negativ för att jag gillar att diskutera saker- saker jag bryr mig om och är passionerad om. Min bästa vän tycker att jag är positiv och fräsh för att jag ÄR pasionerad- medan min syster upplever det som otroligt negativt, hon vill hellre diskutera väder, öl och vad man ska hitta på imorgon :P Sådant är mysigt att prata om ibland, men blir för mig otroligt tröttsamt efter en stund.

Så det är ju väldigt olika det där.

realistisk positiv :)