Vad jag har fattat det som så är du rädd att hon ska råka ut för en olycka när hon åker iväg?

Om så är fallet så kan du ju tänka på hur många flygningar det sker varje dag och hur många olyckor med flygningar det sker varje dag. Risken för en olycka är där inte stor. Olyckan i Ryssland skedde pga piloterna. Här i Sverige har vi lite mera vett. Så tror inte du kommer behöva vara orolig. :)

Andas in och ta det lugnt, det kommer gå fint. Precis som Diesel säger så är chansen inte så stor att nåt sker ett flygplan, det är faktis större chans att man dör i en bilkrock.

Angående julen så kan du ju försöka gröa den så enkel som möjligt, det är inte värt att dräpa sig själv för att få det perfekt. Viktiga är ju att du pigg och glad när ni firar den tillsammans :)

Min mamma brukar förstöra lite då hon alltid är så stressad på jul veckan, allt ska vara klart, massor med mat, godis etc.  Försök vara i god tid med förberedelser, viss mat kan man göra långt i förväg, annat kanske inte är så viktigt.

Du kan även se om du kanske kan få nån mer att dela ansvaret med, så att du inte blir helt fast med allt detta. Du är ändå bara 18 år, myndig men kanske inte så van med så mycket att göra på en gång? jag skulle iafl tycka att det var skitsvårt att få göra allt det där och då är jag ändå 6 år äldre än dig.

Så, nyckeln är förberedelser, lugn, och glöm inte att ha roligt!

Chansen att förlora din mamma är lika stor eller snarare lika liten här hemma

Se det som en ära att din mamma litar på dig så mycket att hon låter dig ta ansvaret medan hon reser.

Det är större risk att en åsna sparkar en till döds, än att man omkommer i en flygolycka!

Den flygplansolyckan i ryssland berodde på att de flygplanen var dåligt skick, men de fortsatte använda dem ändå. Och säkerhetskontrollerna har blivit så mycket bättre (speciellt flyg till USA) sen terrorattackerna 2001.

Sen är din rubrik lite missvisande, trodde din mamma är allvarligt sjuk

förlåt salladshataren för min rubrik ! :P

Men tänk om en motor går sönder eller att dom kör med ett plan som är lite risigt. Vad som hellst kan hända! =(

#5 Snälla du. Allt kan hända här hemma i Sverige också. Att åka bil är garanterat en större risk att hamna i en olycka

vad som helst kan hända bara du, din, mamma eller någon annan går utanför dörren. Prata med din mamma om din rädsla, kanske även prata med någon proffesionell?

Tänk positivt istället, för nu om du skulle få rätt… så skulle det troligen slå dig trippelt mycket hårdare. man får vara pessimistisk ibland, men man måste vara en realistisk pessimist.

Sedan måste du också tänka på så du inte överför din oro till dina syskon då dom är så mycket ynre än du

Det är större risk att hon blir påkörd av en bil här hemma än att flygplanet kraschar. 
Mao så är din rädsla rätt orealistisk, men visst shit happens.

Har du tänkt på att söka en psykolog eller kurator över dina känslor?

Det du inte ska göra är att föra över dina rädslor på dina småsyskon och skrämma upp dem. Känner du att du inte klarar av att fira jul så är det bättre om ni kan vara hos någon annan så det blir en trevlig jul iaf.

skulle aldrig föra över mina känslor till mina syskon!

Jag går hos psykolog och pratar och hon säger som er att allt kan hända i sverige också och att jag ska andas lugnt men det är så svårt :(

Det var inte med mening att göra dig upprörd, vill bara påminna dig att hur man mår går lätt över på andra även om man inte vet om det. Ett ordspråk jag alltid gillat är ' även små grytor har öron ' . :)

Men att sitta och tänka på detta gör ju bara en negativ inverkan på dig och din omgivning, du måste nog på nåt sätt få ur dig den energin så du inte hamnar i en spiral. För ju mer du tänker på det, ju mer osäker blir du. Och när det väl är över så har du ödslat massor med energi som du kanske skulle ha behövt nån annanstans .

Lita på oss och din psykolog, det kommer gå fin fint

#10 Du för automatiskt över det på dina syskon när du pratar om det och de kan se på ditt kroppsspråk att du tycker att något är fel. Som Zolah säger, små grytor har oxå öron.

Har du och psykologen pratat om varför du känner som du gör? Risken att något ska hända är ju mycket större här hemma,  eller är det de att du inte har  din mamma nära dig  längre och därför måste släppa kontrollen?

nej vi har inte pratat så mycket om det. kan knappt sova på nätterna för att jag ligger och tänker. funderar på att börja simma / springa eller nått bara för att kunna rensa tankarna

Din rädsla är orealistisk, men jag förstår den.
Tror det är en bra ide att du börjar simma, då använder du kroppen och tröttar ut dig på ett annat sätt. Det kan resultera i att dina katastroftankar mildras.

Jag vet att det kvittar att man vet att det är väldigt ovanligt att plan störtar (i alla fall de vanliga planen) känslorna finns där ändå. Mitt råd är att du får bita ihop, och du kommer se att det går hur bra som helst!

Har inte din psykolog någon hjälp att ge?

Risken är nsätans törre att din mamma dör på väg till sitt jobb än att hon dör under de två flygningarna hon gör till och från USA.

Måste vara superjobbigt attkänna detta så starkt men du måste skjuta undan den känslomässiga rädslan och försöka attackera problemet intellektuellt. Problemet ligger hos dig- inte hos att din mamma reser över till USA.

Sen kna jag förstå tt det inte är så kul att sköta sina 13åriga syskon och dessutom fira jul och nyår- men det kommer FLER nyår och jul- detta är bara en av många och du är 18 år- att betala räkingar och hjälpa dina syskon är väl ina stora åtaganden? :) Det är ju för att din syster ska kunna få hjälpoch stöd av sin mor när hon får sitt första (?) barn.

Se inte så negativt på det! Fmiljen gör julen och du har dina systrar där. Denna jul och nyår får ni göra det annorlunda. Planera er egen jul! :)

JAg fick ett år fira jul helt ensam- 100 mil från min familj. Därför kan jag bara se det positiva- du har dina systrar hos dig!  :) Nyåret kna jag väl förstå blir tråkigt om du hade planer att fara ut och festa med din vänner- men se det osm en chans att skapa unika minnen emd dina systrar istället :)

försök se positivt på det, ni klarar det, och ni kommer till99.999 % inte att mista er mamma pga resan till USA. Chanserna att hon dör utanför ert hus är minst lika stor- och därför inget man ska gå och oroa sig för!

Det är inte hälsosamt för dig eller din omgivning!! :) Som andra sagt och du själv tänkt- motion, uttröttande motion rensar tankarna och ger en bättre sömn. Det är en positiv och bra väg att börja gå.

Finns det inte några mer släktningar du kan fira jul med så du inte är alldeles ensam "vuxen"?  Jag tycker arligt talad det är lite lång tid att din mamma lämnar över två 13 åringar på dig!  Har du nån mormor/morfar/farmor/farfar/moster eller nåt i närheten?  Om inte så tycker jag faktiskt din mamma ska ta mer ansvar för sina barn.

jag har min mormor och morfar men dom börjar bli lite senila och vill inte umgås med mig för att jag har HAFT självmordstankar. (min släkt är väldig konstig)

har ingen pappa så inget på den sidan och min moster är en snål miljonär som inte vill veta av den "fattiga" sidan av släkten ( vi ).

Tack för allt stöd!

13år är en rätt självgågende ålder tycker jag och är ma 18 klarar man sig absolut själv och att se efter syskon, ser inga problem id et så länge TS känner att hon är mogen nog för det :)

Trist med sin släkt TS. Men oroa dig inte för din mor, gläds åt att din syster får hennes stöd. Hon kommer tillbaka :)

Litar på er när ni säger att hon kommer komma tillbaka!

Visst är 13 en självgående ålder. Men många 13-åringar går alldeles för långt och jag som mamma skulle aldrig i livet lämna över ansvaret för mina barn till någon som bara är 18 år (inte till min egen mamma heller under så lång tid. Det handlar faktiskt om 1,5 månad!). Dessutom vill TS uppenbarligen inte och har egna problem utan att behöva ta ett så stort ansvar när hon knappt är mer än barn själv. Jag tycker att mamman handlar helt fel. Man kan inte lämna tre barn så länge för att umgås med ett.

jag vill ta hand om mina syskon för annars skulle mamma lämnat dom till våra senila morföräldrar eller någon kompis. Men självklart kommer det bli jobbigt

Jag va själv ibland osm 13åring med 2 hästar, hund och andra husdjur. Tror mognaden för den åldern är olika :) 18åringen (du ts) kan ju absolut ta hand om de väsenltiga- det viktiga är jua tt en vuxen är närvarande- en 13åring kan handla, de kan själva stiga upp på morgonen,t a sig till och från skolan, sköta läxor och ordna med mat osv. Är bara att en vuxen måste närvara och speciellt om något skulle ske. Men ja, u utgår jag från mitt skötsamma sälv när jag var 13 eller mins yster var 13 år ^_^ Men jag tror inte mamman skulle lämna två "helcrazy" tjejer på sin äldsta dotter. Men det är bara vad jag får för mig från det jag läst.

#21 du mår väl bra nu? :) Förutom denna oro som äter på dig. Men känns det okej att bära detta nsvar- om du inte var så orolig för att din mamma aldrig mer återvänder?

jag mår bra om jag tänker på att min mamma litar på mig så mycket att hon låter mig vara själv hemma med mina syskon men som du säger hade jag mått ÄNNU bättre om denna oron kunde sluta äta upp mig!