Har du funderat på att kanske ta steget och söka hjälp? Eftersom det verkar hindra dig så mycket i relationen. Ibland får man helt enkelt välja att lita på sin partner och låta bli att kolla. Den taktiken prövar jag, och min svartsjuka finns men är inte till särskilt mycket besvär. Och trots att min sambo inte varit 100% trogen tidigare. Har du sett något du egentligen behöver vara svartsjuk över? Tänk på sånt när du får för dig att vilja kolla. Att han är trogen t.ex.

Jag får mig mest tanken "Måste du prata med så mycket brudar du inte ens umgås med mycket, eller varför måste du prata med ex", ungefär så tänker jag. "Vad vill du ha ut av det?" .

Om du inte lyssnar på svartsjukan så vet du nog redan att det inte betyder att han är ute efter något. Vissa har vänner av motsatt kön, och är vänner med sitt ex. Det som antagligen kan hjälpa är att försöka få bättre självförtroende.

Sök hjälp, psykolog eller kurator. Det där är inte normalt, och jag hade inte accepterat det beteendet om någon gjorde så mot mig.
Du själv står ivägen för din lycka, och du behöver arbeta med din svartsjuka.

Jag är likadan, mår sjukt dålig av min svartsjuka, jag kan snoka mobilen ibland, kolla hans Fb, smykika när han inte vet att jag ser. jag blir tokig, men jag känner såhär, varför ska han ha kontakt med sina ex, vad får han ut av det. Vi har bråkat om det i 4 år nu som vi har varit tillsammans. En dag fick han nog, och sa , Ok jag säger upp kontakten med dom. Han mailade dem * jag såg när han gjorde det* och sen var det klart. Fast, om några månader kommer han säker ta upp kontakten igen med dom, det känner jag tyvärr på mig. Och egentligen är det väl bara dags att Accept It!

Men jag har funderat på att söka hjälp men vet inte var, så MissCaandy, du är inte ensam..

Håller med, sök hjälp. Jag skulle dumpa en person som snokade snabbare än kvickt. Jag umgås med mina ex, so what? Jag vill inte vara med dem, det är därför de är ex och inte pojkvänner. Jag har många killkompisar. Killen umgås med sina ex och sina tjejkompisar. Han vill ha mig och ingen annan. Man måsta arbeta för att inse sådant annars förstör man sin relation och för sig själv.

jag förstår vad du menar, ajg var sån innan, jag är i mitt första förhållande och har haft sjukt dåligt självförtroende, jag va sjukt paranoid, han snackade med en tjej han aldrig träffat, och han ville bli vän med sina ex. jag berättade att jag mådde jättedåligt pga av det och han tyckte jag va töntig som va så paranoid, och så berättade han att han aldrig, aldrig aldrig skulle vilja ha någon annan än mig och att han inte tyckte om att jag läste igenom alla hans sms från tjejer, (jag hade hans tillstånd) jag sa till honom att jag inte ville att han skulle smsa med sina ex, men att jag kan inte styra över honom jag kan bara säga vad jag tycker, vilket han tyckte lät bra, jag kan ju inte kontrollera honom jag kan bara säga vad som får mig att må dåligt

nu läser jag inte igenom hans sms längre och jag känner att jag kan lita på honom

min lösning till dig är att prata om det!!!

Svartsjuka är ditt problem inte din partners- men det enklaste är att försöka kontrollera sin partner än att jobba med sig själv- men det är alltås fel och förmodligen det som jagar bort dina killar (kanske rakt in i armarna på tjejerna du var rädd att han skulle vara med- vilket spär på känslan av att svartsjukan var berättigad).

Jobba med dig själv och sluta snoka. Låt bara bli helt enkelt. Snoka är okej anser jag när man är SÄKER på att partnern är otrogen och man behöver "sista spiken" i kistan- men börjar man snoka ska man också vara reod för konsekvenserna- Dvs finner du inget så har du brytit förtroendet för sin partner och HAN lär bli den som dumpar DIG! :(

Jag är själv oerhört svartsjuk emot min pojkvän. Vi bråkar dock aldrig (det har vi aldrig gjort under våra 16 månader tillsammans) men jag berättar alltid för honom då jag är det, och så pratar vi om det. 
I somras och tiden dessförinnan har jag varit så svartsjuk att jag mått dåligt konstant och tagit med pojkvännen till botten, för det är ju klart att han mår dåligt om jag gör det.
Det är ju inte direkt så att jag inte litar på honom, för jag är 100% säker på att han ALDRIG skulle vara otrogen emot mig eller medvetet göra någonting för att jag ska bli svartsjuk. Grejen är bara den att jag blir svartsjuk så fort han över huvudtaget pratar med någon, eller om någon, oavsett om det är kille eller tjej.

Nu den senaste månaden har svartsjukan faktiskt börjat försvinna, och jag har lagt märke till att det nog började i samband med att jag flyttade ifrån min mor hem till min far (har bott hos min mor i hela mitt liv) och nu är jag för första gången på evigheter inte längre deprimerad, låg och mår i överlag sällan dåligt. 

Kanske skulle det kunna vara något sådant som gör att du agerar ut din svartsjuka emot partners, att du mår dåligt eller något i din livssituation som gör att du blir osäker?
Hade aldrig kunnat tro att något sådant kan vara en bidragande faktor till att bli svartsjuk på sin partner, men nu då jag själv inser skillnaden så måste jag påpeka att det kan göra enormt mycket.

Sök hjälp är mitt tips också. Jag har själv levt i ett svartsjukt förhållande, där han läste mina SMS, telefonlistor, historiken på min dator. Jag kunde inte skicka ett SMS utan att han ville veta vem det var till, kunde inte få ett samtal och gå iväg utan att han följde efter och ville veta vad han inte fick höra, inte stänga ner ett fönster på datorn när han gick förbi utan att han ville veta vad jag försökte dölja.

Tro mig, det dödar en inifrån, det dödar förhållandet och allt det som är bra i det. Det är slut nu, han träffade en annan inte jag, och jag kan fortfarande bli arg och ledsen och frusterad för vad han utsatt mig för. Allt som var fint är förstört och jag får panik när jag träffar honom på stan, så illa gjorde han mig.

Det var säkert inte med meningen, men det spelar ingen roll. När vi just gjort slut fick jag ont i magen om någon frågade vad jag gjort under dagen, för dem var det bara småprat men med honom hade det varit ett förhör för att se om jag gjort något "fel".

Nu känner jag inte någon i tråden och säger absolut inte att era förhållanden är såhär illa, bara att svartsjuka aldrig är något bra. Om era respektive vill vara otrogna kommer de vara det oavsett, det finns tillräckligt många timmar på dygnet för att ni inte ska kunna övervaka dem alla.

Sen får man fråga sig, vem skulle vara lättare att svika. Någon som litar på en eller någon som redan tror att man kommer vara otrogen och behandlar en därefter?