Haha gud så tuffa farföräldrar du har!  "Kassaskåpsprängare" Loveit!

Min släkt är rätt tråkig… Så finns inget kul och berätta.  De var tydligen väldigt hederliga, i alla fall vad de har berättat  Däremot är det rättså intressant att vår gård har funnits i vår släkt (pappas sida) ända sedan 1915. Och jag är visst första flickan som är född/uppväxt här och inte är ingift. 

#1 Haha, jag tycker också att det är sjukt tufft  Synd bara att jag inte fick lära känna farfar. Och med honom dog nog det roliga med min farmor för hon är sjukt tråkig och bläää.. Men nånstans i henne måste den där personen finnas. Undra bara var 

Men det var ju ganska tufft ändå 

#2 Varför dog din farfar?  (förstår om det är känsligt eller du inte vill säga, men är nyfiken av mig )

Du får mjuka upp farmor lite! 

#3 Ärligt talat så vet vi inte hur han dog..  Antingen fick han hjärtstillestånd, eller så blev han mördad..  Men polisen brydde sig inte om att undersöka det för att han var ju kriminell som sagt..

Han blev bara 33år, så det är ju inte alls kul..

Mjuka upp farmor? Det går inte..

#4 Aha.. Jo poliser är poliser  (inte för att dra alla över en kant, men endå)

Oj, 33 år!  Min farfar fyllde precis 90, så det vart ju orättvist!

Hon kanske är en sån som hellre sitter och surar i ett hörn, då? 

#5 Jao.. Och ja, 33år är på tok för ungt.. Idag hade han varit 75år. Han hade lätt kunnat levt idag, för 75år är ingen ålder det heller.. 

Ja, typ.. Hon och hennes gubbe håller sig för sig själva. Knappt någon kontakt med barnen eller barnbarnen. Sjukt trist, då jag har världens bästa relation till mina morföräldrar. Mormor är död nu men ah..

Visst är det spännande att få veta sin släkts historia :)
Min morfar var världsmästare i armbrytning för många herrans år sedan. Han var med på TV när TV var en ny grej :)

Mormor och morfar firar diamantbröllop snart.

Min farfar var tydligen en underbar människa, som tyvärr gick bort innan jag hade fötts. FArmor vet jag inte så mycket om, trots att hon levde till för några år sedan. Men hennes sida av släkten är inte så öppen av sig.

Hm har väl kanske inte så jätterolig släkt. Min farfar är ett krigsbarn från finland, skeppades hit ensam när han var två år. Farmor är den "klassiska farmodern" eller vad man ska säga ;D

Morfar har jag ingen, han stack ur våra liv och har aldrig sett sig om. Min mormor är cool dock! Hon är otroligt otrevlig mot alla utom mig typ ändå hade hon 5 friare när hon var yngre och de är fortfarande på henne även fast hon är 75 nu .. Hon tog nyligen sitt pick och pack och flyttade till Florida (utan att kunna engelska kan tilläggas), det tycker jag är lite coolt!

Edit; När mormor var ung lånade hon ut sin källare till bandet som sjöng "jag vill vara din Margareta" som replokal och fick som betalning en tv. Tror hon hade den första tv:n i karlskoga. Samt var hon den första tandhygenisten i Västervik någonsin.

#7 Haha coolt det där med armbrytning 

Min mormor och morfar var gifta i 52 år, tills hon dog då.. De hade nog också firat diamantbröllop om hon hade fått leva. Tycker det är fint när dom håller ihop så länge 

Jag har också fått höra att min farfar var en underbar människa, trots sin kriminalitet. Han var väldigt barnkär, tydligen, och spenderade all sin tid med pappa och hans systrar när han var hemma. Men han fick en dotter innan han träffa farmor som han inte hade någon kontakt med, vilket får mig att undra..

Min farmor och hennes släkt är inte så öppna heller. Tråkigt när det är så. Vi har mycket att lära från dom.

#8 Hemskt det där med din farfar ändå.. Har kollat på dokumentärar om just krigsbarnen och usch, mådde dåligt när jag såg det.

Men cool mormor du har ändå!

Min farfar var timmerhuggare och gruvarbetare, inget speciellt spännande där men min pappa berättade om hur det var på danserna på dne tiden. då drogs det kniv och man märkte varandra- inte som idag- att man inte slutar slåss före någon är död eller döende. räckte att man gav en rejäl rak höger eller rispade någons kind eller så.

Det var otroligt viktigt att männen i en "byhåla" försvarade kvinnornas heder, men ibland blev det rent löjligt. Om det var osämja mellan två småbyar så kunde männen i den ena byn spöa killen som kanske börjat dejta "fel flicka " (Dv en från deras by) utan tillåtelse osv. Och vi klagar på hederskulturen idag :P

Min mormor är född i norraste Sverige men skickade på någon typ av flickskola i södra Sverige (ända nere i Skåne) där hon var barnflicka också. Sedan har hon flyttat runt och bott lite varstans i Sverige. När hon var tonåring var hon en "spätta" och åkte bakom "knuttarna" på motorcyklar. När det kommer till henne är jag mest bara imponerad över hur hon klarat sig gneom livet med tre barn men aldrig omgift efter att min morfar dog (i en truckolycka i gruvan där han jobbade) när min mamma bara var 3-4 år gammal- vilket var rätt ovnaligt på den tiden. Kvinnorna sågs ju knappt som myndiga på den tiden om de inte var gifta. XD

Min farmor dog året innan ajg föddes men hon var en "vanlig" hemmafru som tog hand om barn, make och gården. Utöver det gick hon runt bland grannar och mjölkade deras kor, städade och sålde mjölk. Kanke tråkigt men hon levvde ett hårt liv. Bara några år innan hon dog på 70-talet, fick hon varmvatten indraget till huset. Finns en plats vid sjön där pappa mins att de brukade tvätta kläderna :> De var lite efter med utvecklingen i inlandet antar jag.

Ts borde släktforska, kanske hittar fler spännande figurer i kulisserna? :D

mina har väl inte gjort nåt spc. men det roligaste är hur dom träffades;) farmor å farfar var på samma dans. hon va väl runt 22 tror ja å han va väl runt 27. när farfar såg farmor första gången sa han: den flickan ska jag gifta mig med.

Farmors reaktion var: oj va gammal han är
Nåt år senare fick dom min pappa (: dom var gifta till farfar dog 67 år gammal :) å ja skojade med farmor för ett tag sen om att hon borde skaffa sig en pojkvän. Men hon sa bara: inte tänker jag vara någons piga längre.
Men tror det mest är att ingen är som farfar (:

Mormor hade det bättre ställt än morfar hade så det var liite konstigt att dom började dejta, men mormor gick med på att gå ut. å vad gör morfar? blir skit packad så hon fårr hjälpa honom att kräkas på toan å hennes kommentar om det för ett litet tag sen: hade jag haft lite vett så hade jag stuckit redan då men hon är fortfarande kvar. Hon va i alla fall under 19 när dom träffades (deras första barn var dödfödd då) men hon är kvar 62 år gammal. Många kanske skulle säga att dom kan inte älska varandra så som dom skriker på varandra, lr aa mormor skriker mest. men kollar man noga så är det en massa kärleksgnabb ;P

Där har ni min lite udda släkt, skrikiga, knäppa å helt omöjliga ibland men det är ju familjen<3

Ja min farfar var sjökapten och var ute och seglade hela tiden, ett handelsfartyg som åkte till bl.a. Afrika, ibland tog han med sin son (min pappa). Han var sällan hemma, kunde vara borta ett halv år i sträck, under den tiden blev min farmor gravid (troligtvis med någon annan, dvs otrohet) men gick och gjorde abort. Han dog i cancer innan jag föddes.

När farmor fick träffa min mamma för första gången frågade hon pappa om han var pedofil för hon trodde mamma var 15 år, och han 30. Haha! Men hon var 22.