Oj… du är inne i en jättejobbig situation, men vet du… jag LOVAR att det kommer att bli lättare. Till en början, efter en brytning så finns det INGET som känns bra … INGET som kommer att bli ljust.. men du… jag LOVAR att det kommer att bli lättare. De första dagarna är värst. Då har man problem med att äta, sova, fungera överhuvudtaget. Efter de Första tunga dygnen kan man kanske äta lite i alla fall…. sen sova… och sen upptäcker man att det går att sova åxå…   för att till sist upptäcka att man fortsätter leva.

Styrkekramar till dig.

Jag vet att du rätt… Men jag måste säga att det här är den värsta känslan man kan få. Jag vill så gärna att han ska komma in genom dörren, att det här bara är en mardöm. Att han ska krama om mig och att allt är som innan. Det känns som att det inte är över än, det KAN inte vara över..

Tack!

Föll ned i en depression för några år sedan då jag insåg vad någon jag verkligen tyckte om såg mig som, och vi kunde inte annat än att låta kontakten vara.

Är säker på att du inser framöver om du och din tidigare pojkvän är menade att vara, eller inte :) Det tog mig flera år att inse detta, men mitt fall kanske var lite extremt.

Vi är i exakt samma situation.
Efter många år så har jag nu dumpat honom. Det berodde på olika saker, som aldrig kommer att förändras och beteende som inte kan görras ogjort. Nog om de.

Jag balanserar upp och ner. Mina känslor åker berg och dal bana. Har svårt att kontrollera dom.
Jag tror jag har både panik och separations ångest. I dåliga stunder tror jag lösningen är att ta tillbaka men det går inte. Då mår jag dåligt på andra sätt. Det är då jag pratar med någon. Någon som kan lugna mig och ta mig igenom sorgen som kommer just då.

Sen går jag hela tiden runt med den, men jag försöker att göra saker och tänka på hur dålig relationen igentligen var.
Jag går säkert på repeat när jag pratar med min familj och vänner. Men det behövs. Inte för att älta men för att jag vet att jag är bättre. Om jag upprepar felen så stärker det mig i min tro att jag gjorde rätt.

Jag letar även som en galning efter ett nytt ställe att bo på, och har precis börjat att plocka/packa ihop saker. Även om en flytt kanske är ett tag bort. Jag måste göra det här.

Du måste hitta dina lösningar. Men gör skillnad på att älta och att prata om det. Älta blir man bara bitter av. Och ta aldrig på dig offer koftan, du är bättre utan honom.

Relationer är svåra!

Jag är ledsen att behöva säga det, men är han inte redo så är han inte det. Det finns inte så mycket du kan göra.

En tröst är att det finns så många som har varit med om samma sak som du. När man mår dåligt kan till och med hoppet börja försvinna, men jag lovar att det kommer att kännas annorlunda. Jag har mått riktigt dåligt många gånger och varenda gång har jag på något sätt till slut mått bättre.

Jag går ofta runt och ältar och analyserar, vilket gör att jag till sist knappt vet ut eller in.

Det kan låta jobbigt men jag tror att enda sättet att må bra är att acceptera den situation man befinner sig i. Det kommer du till slut att göra, det vågar jag lova. Även om det inte känns så nu så kommer du till slut att tröttna på ditt ältande och då uppstår nån sorts acceptans

Jag tror på dig! :D

Jag har inte varit i samma sits som dig…=( jag skulle, om jag tänker mig att jag var i samma situation som du, bestämma en sorgeperiod där jag kan vara hur deppig som helst inom en bestämd tidsram. Du behöver prata ut med någon nära vän eller familjemedlem, jag har märkt ett samband mellan att ha pratat mycket och tänkt mycket på en sak riktigt många gånger får mig lättare att lämna den och att mer tid har förflutit än vad det egentligen gjort. Sedan börja göra det som gör mig riktigt glad och får mig känna mig fri som att träffa vänner, festa, fika, promenera, spendera tid med familjen. När jag kommit in på det glada humöret försöker jag hitta nya mål och utmaningar. Få andra saker som mitt liv kretsar kring.

Det är uppenbarligen någonting som absolut inte kan fungera mellan dig och din föredetta pojkvän. Annars skulle du ha varit tillsammans med honom. Glöm aldrig den anledningen…annars är det onödigt att må dåligt och gå tillbaka till honom. VELA och ÅNGRA absolut ingenting!!

Många tankar och kramar till dig!! Du är en stark tjej som har kommit såhär långt.

PS. Sätt upp delmål som du kan nå inom en-två dagar eller en vecka som du kan nå utan några ansträngningar. Hellre förmånga delmål än ett mål som du känner prestationsångest att uppnå. Då mår du bara sämre!

Lycka till!!