Jag och min sambo har skrivit ett testamente så att vi ärver varandra såsom gifta även fast vi är sambos så att säga.

Vi äger ett hus tillsammans. Huslånet har vi betalat av så vi bor billigt.

Hans numera mycket gamla föräldrar hade en sommarstuga som de skrev över till sin son för drygt 10 år sedan nu. Det står att det är hans "enskilda egendom" De har uttryckligen sagt att vid en eventuell separation ska jag inte kunna ha något med den att göra.

(Jag har heller aldrig tyckt särskilt bra om dem och jag har känt att det varit och är ömsesidigt.)

Nu är det så att i alla dessa år sedan min sambo tog över denna sommarstuga så har den blivit mer och mer lik ett slott.  Det har varit stora utbyggnader och reparationer, ja riktigt fin är den.

Men redan i början när han tog över den så sa jag att eftersom den inte ska ingå i de gemensamma saker vi delar vid en ev separation så vill jag inte heller lägga mina pengar dit. Helt ok tyckte han.

Men jag känner att indirekt betalar jag ju ändå dit. För i och med att mestadels av hans lön gått till stugan så har jag betalat mat el vatten avlopp internet osv.

Nu klagar jag inte på att jag inte har råd med det, för det har jag. Vi har båda en skaplig lön. Men innan alla kostnader med stugan så delade vi ju rakt av på räkningar mat osv.

Det är inte några tusen som det handlar om. På dessa 10 år är det drygt en miljon som han kostat på den

Är jag sniken som går och tänker såhär? Att om vi någon dag separerar så har jag betalat mer (nästan allt) av övriga kostnader och hans pengar har gått till stugan. Och den är helt hans om det tar slut, medan hälften av det andra också är hans.