Det är tydligt att problemet ligger hos din flickvän, då du inte ens kan vara i samma stad som ditt ex utan att hon börjar med sitt beteende.

Hon måste börja lita på dig. Det kan hjälpa om du träffar ditt ex tillsammans med din flickvän, så hon får se att det inte är något mellan er. Men det ligger ju djupare som du skriver. Hon måste jobba med sig själv om hon ska fungera i ett förhållande. Hon måste inse att det är sjukligt att misstänka saker hela tiden. Hon måste inse att det är hon som kan göra något åt saken.

Har din flickvän ingen kontakt med något ex?

Instämmer med Hera, problemet måste ligga hos din flickvän. Måste kännas jobbigt med denna misstänksamhet, inte bra i ett förhållande.

Hoppas allt kommer att lösa sig för er, att din flickvän börjar lita på dig. Att sluta ha kontakt med ditt ex tror jag inte hjälper.

min åsikt om det här är att jag håller helt med din flickvän….

varför ska man för det första ha kontakt med ett ex det är ju som sagt ett ex…..eller?

jag har nyligen haft ett förhållande med en man som va sååå god vän med sitt ex och jag va svartsjuk och tyckte det va urjobbigt hon hade partner och både svor på att det va över mellan dom o det fanns inget mer…bara en oerhört fin vänskap

sen blev jag dumpad han va otrogen med en annan tjej o efter det nämen hoppsan va hände exet va visst väldigt intressant….och kort därefter så lämnade hon sin partner som hon bodde med och hade barn för att leva med mitt ex….ursäkta här men ni va ju ex av en anledning eller tja näähe inte det då…..

så vad ska man säga? o jag vet många andra som det har blivit så här för tråkigt men sant

i framtiden så tänker i alla fall jag medvetet välja bort killar som måste klänga på sina ex….det är då bättre o se framåt än bakåt

#3 Fast i detta fallet handlar det knappast om att "klänga" på sitt ex. De träffas ju dessutom ganska sällan.

Här handlar det om ren svartsjuka tycker jag och förstår att det kan vara ett problem.

Håller med Hera i #1

#3 Jag är kompis med 2 ex till mig. Skulle aldrig falla oss in att göra något med varandra eller att vi skulle bli tillsammans igen. Däremot har vi delat en del av livet med varandra och känner varandra bra och är bra vänner.

Att du varit med om det betyder verkligen inte att ANDRA människor beter sig så. De flesta är ärliga.

Att man blir ex kan många gånger betyda att kärleken är BORTA, och man gått över till vänskap. Men enligt dig så får man inte vara vänner, för man har varit ett par Man ska alltså neligt dig välja bort en bästa vän!

Tråkigt för dig om du hittar ditt livs kärlek, men att du väljer bort honom för att han är vän med ett ex.

#3 Mitt ex är en av mina bästa vänner.. Varför ska jag säga upp en kanonbra vänskap bara för att vi inte är pojkvän/flickvän längre?
Om man är vänner och trivs ihop, utan dessa känslor.. Why not?

Nåja, TS - Tror det Bara är osäkerhet och svartsjuka..
Det kan vara svårt, och min sambo har vart svartsjuk på mig och mitt ex.. Men eftersom har han förstått vad det faktiskt handlar om, och han vet ju att vi hade inget dåligt förhållande, utan det var precis som med dig.. Vi utvecklades till kompisar..

Jag kan förstå alla inblandade parter här , för visst kan det vara jobbigt för sin partner ifall man råkar ha en kompis/vän kontakt med sitt ex.

Jag har också råkat ut för sådant i ettt gammalt förhållande, att exet dök upp i tid och otid för min pojkvän. Min dåvarande pojkvän bedyrade och bedårade då att "oohh nej, han var minsann färdig med henne…"  

I dagsläget är de gifta med varandra och har flera barn. Så så var det med den "färdigheten"

Missförstå mig inte, för vi är klara med varandra för länge sedan. Nu, flera år senare så har jag inga problem med ifall man råkar vara "bästis" med sitt ex, och det verkligen förhåller sig så också. Inga problem. Är bara roligt att man kan vara det, för ofta (inte alltid) så brukar ju förhållanden sluta i bitterhet. Så det är bara att gratulera ifall man kan vara de såtaste vänner efterråt.

Det måste vara jättesvårt för henne, tycker synd om henne. För jag har också varit svartsjuk (även om de inte var vänner), men de har gått över med tiden.
Min sambo skämde bort mig, gav mig mer komplimanger än i vanliga fall. Ja uppmärksammade mig ännu mer, lyssnade på mig när jag behövde prata om det och utan att dömma…och sen så fattade jag själv att så här kan jag ju inte vara. Men jag kunde inte ha gjort det utan hans hjälp.

Du kanske kan prata med henne om var det grundar sig i. I mitt fall var det flera faktorer, men en var att min allra första pojkvän var otrogen och dagen efter vi hade gjort slut var han med henne.

Sen kan man säkert vara kompis med sitt ex, (jag är det inte) Men skulle jag vara det och min sambo skulle må bättre av att vi inte var det skulle jag fundera på vad som är värt mest för mig. min kärleksrelation eller kompisrelation. man vill så gärna att alla relationer ska fungera men det går inte alltid.

Jag tycker generellt att man ska se upp med människor som försöker kontrollera vem man umgås med.

Jag är bästa kompis med mitt ex. Vi är otroligt nära vänner, mer än vänner, vi är familj och han ses som en i familjen av hela släkten. Vi gjorde slut för tio år sedan. Han är min bror. Jag accepterar INTE att någon ber mig välja bort vår relation då den inte utgör något hot mot någon ev partner. Då väljer jag hellre bort en partner.Ingen får bestämma vem jag ska träffa.

När jag och min nuvarande sambo gick på vår första dejt var jag ärlig och berättade om min och mitt ex relation och sa att det är något som han måste acceptera om vi ska fortsätta ses (tycker för övrigt att det känns hur dumt som helst att kalla honom mitt ex då han varit min vän tre gånger så länge som han var min pojkvän och vi blev ihop när jag gick i åttan).

Min sambo och jag har idag varit tillsammans i 3,5 år och det funkar bra. Det var konstigt i början men han har fått vänja sig och har förstått att det inte är ngt hot mot vår relation.

Det är alltid andra som har problem med vårt sätt att leva, inte vi själva. Folk ska alltid lägga sig i och tycka så mycket. BAra för att något är ovanligt betyder det inte att det är fel. Om du och ditt ex trivs som vänner och verkligen bara är vänner tycker jag att du ska hitta en tjej som accepterar det och har tillräckligt stor självkänsla för att inse att det inte har med ER relation att göra.

Som jag ser det är det din flickvän som behöver jobba på sin svartsjuka.

Oh vad jag känner igen mig i detta! Min sambo har ett ex som han inte träffar så ofta men de är fortfarande vänner. Emellanåt känner jag den där svartsjukan krypa sig på mig och jag försöker tygla den.. Ingen trevlig känsla!

Jag vet vad min svartsjuka grundar sig i, även om jag skulle kalla det en "mildare form" av svartsjuka. Han slipper iallafall bli attackerad av anklagelser, men att känna att jag inte litar på honom till 100% måste ändå vara jobbigt.

Jag kan bara ge råd från min egen erfarenhet, kanske inte funkar för er men fungerar för oss. Vi pratar mycket. Om alla små oviktiga saker och alla stora viktiga saker. Jag har berättat för honom att jag känner mig svartsjuk ibland och det beror inte på honom eller att han gör fel, det beror på att jag i min barndom blivit lämnad så många gånger av min pappa och aldrig fått bekräftelsen att jag duger från honom när jag var yngre - men mina syskon fick (lång historia..). Allt detta har varit jobbigt att berätta för min sambo men har hjälpt oerhört mycket när det kommer till tilliten. Och lär man sig känna igen "svartsjukemonstret" så känner man inom sig när det är på väg. Då brukar jag bara säga det till honom, "älskling, jag känner mig svartsjuk nu" Låter ganska så töntigt men det funkar! Lite extra bekräftelse genom pussar, kramar och några fina ord så försvinner "monstret".

Som sagt, problemet ligger hos den som är svartsjuk och hon måste vara villig att jobba på det. Ni borde prata öppet om det och tar du initiativ till samtalet så se till att det inte låter som du nedvärderar eller attackerar henne. Var neutral och berätta att du älskar henne men detta är jobbigt för er båda och kanske ni borde jobba på det så ni kan få det bättre tillsammans.

Jag har jobbat mig upp från en tillit på 0% till ungefär 95% nu skulle jag vilja påstå ;)

Och en grej till… Precis som någon innan mig skrev så är det otroligt känsligt det där med att "förbjuda" umgänge. Gå för tusan inte med på det! Jag lovar - när du slutat umgås med ditt ex så kommer en ny tjej som hon blir svartsjuk på och så fortsätter det tills dina vänner endast består av det manliga könet…

Ni måste gå till roten med varför hon är svartsjuk istället. Även om jag själv är det ibland så tycker jag att förbjuda umgänge är lika med döden för ett förhållande…

Du ska ståu pp för detta! Sätta ner foten helt enkelt, bemöta vad din flickvän EGENTLIGEN är orolig för.

Många har vi ju lärt oss, inte minst via tv-dramor, att man inte kan vara vän emd ett ex, att allt ett ex vill är att jävlas eller försöka få tillbaka sin Fd kille ;)

Många tål helt enkelt inte tanken på att deras kille/tjej är med någon de haft en sexuell och romantisk relation till, än mindre att själva behöva möta dessa personer.

Själv är jag och ett av mina ex bästa vänner. Min nuvrande kille har inte haft några problem med detta- men jag vartydlig från dag 1- Detta är mitt ex, men han är FRÄMST en av mina allra närmaste vänner. Passar det itne dig så är detta ingen idé. Och han har aldrig sagt ett ord om det, förutom ibland "du behöver inte prata om detta med ditt Ex". :)

Däremot har mitt ex haft massor med problem med att få sina tjejer att släppa att jagär ett ex- och bara se mig som en vän- kankse ävn en vän till dem! inte som en konkurent som de måste tävla mot. Det har alltid löst sig men då har han också avrit stenhårda mot sina tjejer. Det är ibland viktigt at vara tydlig med sina gränser- hur jävla mycket tjejen ärn gråter, gnäller å leker dramaqueen.. Handlar inte om att ditt ex är viktigare än din flickvä- det handlar om att din VÄN är viktig, och att INGEN flickvän har rätt att komma och domdera om vilka dina vänner är.

Säg att "såhär är det". För det är enbart barnsligt att inte tillåta sin partner ha ex som vänner så länge det handlar om vänskap och inte "ööpna dörrar, kk och en jävla massa flirtande" och jävulskap mot din tjej.

Detta handlar om att din tjej inte litar på dig, är svartsjuk och ställer orimliga krav- utifrån hur du beskrivit din relation med ditt ex. Ja, personer som känner mig och mitt ex kallar oss för sinnessjuka, ja, en kille vägrade fortsätta dejta mig om jag inte bröt med mitt ex- då bröt jag med den killen. För mitt ex är min vän och ingen annan ska berätta för mig vem jag får eller inte får umgås med.

En idé är kanske att du drar med din tjej till hemstaden någon gång och ni ordnar en middag för dig och din tjejkompis och hennes man? Eller att ni alla fyra går på bio. Först kanske din tjej blir avis och kanske stör sig på att ni är så "friendly" men jag tror att hon samtidigt då kan se att DET ÄR bara vänskap och att hon faktiskt inte är ett hot.

Jag gick ut ensam med min kompis (ex) och hans tjej en kväll på krogen och jag gav henne även en födelsedagspresent- jag ville visa att jag inte försökte undvika henne även om jag inte heller anser att man måste vara bästis med sin bästis flickvän- men man kan vis "jag ser dig, jag vet att du finns, jag är inget hot jag finns här om du vill snacka…jag är chill".

Men jag tycker absolut att du ska stå på dig om att behålla din vänskap. Det är din tjej som går över gränsen här, inte du.

#3 den viktiga detaljen i din berättelse är ju att din kille var otrogen mot dig- men inte med sitt ex, utan med en annan tjej. Att anta att ett ex är en mer trolig partner i framtiden för din kille för att de är vänner…? Herregud- vvarje gång din kille träffar en tjej av motsatta könet så riskerar du att han ränner iväg med henne- om du tänker så! :) Man kan inte leva så, väldigt få män skulle orka stå ut med ett sådant beteende. Jag skulle sparka bakut om min kille fick för sig att jag inte får umgås med andra män om han inte är med oss.

Känner verkligen igen mig i det här. Dock inte i din sits utan din flickväns. Jag har varit tillsammans med min kille nu i snart ett år och vi fungerar otroligt bra tillsammans. Vi kan prata om vad som helst och vi reder ut saker som stör oss med varandra. Men en grej jag aldrig lyckas släppa är tanken på hans ex. Hon och min kille är fortfarande väldigt goda vänner. hon är bästa vän med hans syster och är väldigt nära hans familj. Dock har jag aldrig lyckats få träffa henne. Grejen är den att svartsjuka ofta kan komma genom att man pratar för mycket eller ingenting alls om sitt ex. (det är en jävligt fin linje mellan dom där) För min del så är hon ständigt närvarande i gamla fyllehistorier eller att hans syrra pratar om henne; medan min kille helt enkelt inte pratar om henne mer än det. På honom blir det ett lite suspekt beteende. men det kanske bara är jag som inbillar mig.

Mitt råd till dig är i alla fall att prata mycket med varandra. Prata med henne och fråga om det är något mellan dig och ditt ex som hon vill veta. (Jag vet iaf att jag skulle uppskatta det otroligt mycket)

Samtidigt kan man ju som ovanstående kommentar inte se varenda människa som ett hot. För min kille skulle det bli grymt jobbigt med tanke på att jag är bisexuell och att han då i stort sett får hela världen emot sig haha. Men för mig är de flesta andra tjejer inte ett problem. Och jag tror det är den första punkten du bör säkerställe med henne. Blir hon avundsjuk på alla eller specifikt bara ditt ex? Är det alla bör ni båda hitta ett sätt att jobba på svartsjukan och är det bara exet så bör ni prata om hur det hela förhåller sig mellan er tre. Hon kanske har upplevt något vilket gör att hon inte tror på det där med att ex kan vara vänner. Eller så är hon som jag och har aldrig upplevt en relation där man kunnat vara kompisar efteråt. Olyckligtvis har alla (Läs: de få relationer jag haft haha) relationer slutat med bitterhet. Dock aldrig från min sida. En relation slutade så att mitt ex började stalka mig och mordhota mig och mina vänner. Så för min del har jag svårt för det där med att tro på att en relation kan sluta utan bitterhet.

Men det går. Nyckeln till att lösa det är att prata om problemet. var bara taktisk så att hon inte missuppfattar dig och se till att hon förstår hur du känner det och lyssna på henne.

Bryt dock inte kontakten med ditt ex vad du än gör! En vän är en vän; oavsett historia, och vänner ska man hålla hårt i om det är bra vänner.

Har det precis detsamma. Min man är svarsjuk på att jag överhuvudtaget pratar med min fd. Jag har 3 barn med min fd, så vi behöver ändå prata med varandra. Men då blir min man så svartsjuk, och försöker få medlidande att det är så synd om honom och jag är så elak som har denna kontakt med min fd!! Jag tycker att det är rent löjligt, som vuxen människa!

#15 Har man barn ihop så är det ju jätteviktigt att man har en någorlunda fungerande relation där man kan prata!
Det borde din man förstå..

Eftersom du & ditt ex var kompisar redan när du & din nuvarande blev tillsammans, måste hon acceptera det om det ska fungera.
Hade förstått henne mer om du helt plötsligt hade börjat umgås/prata med ditt ex

Det beror på tycker jag. Jag hade en pojkvän som var vän med sitt ex. Han var vän, inte på något vis bästa vän. Jag blev jättesvartsjuk och tyckte hon betedde sig konstigt. De träffades några gånger och jag mådde jättedåligt. Till sist bestämde vi att även jag skulle träffa exet. Det var droppen.. hon drog hela tiden upp saker som dom hade gemensamt, var överdrivet hjälpsam (min dåvarande pojkvän gick med gipsad fot) och droppen var när hon gav honom en namnsdagspresent, för att det hade varit hans andranamn för en månad sedan.. han träffade nästan aldrig henne efter det och mycket pga mig. Min nuvarande sambo är god vän med sitt ex. Jag känner henne lite sedan gammalt. Det har varit lite jobbigt ibland men jag accepterar deras relation. Det jobbigaste för mig är att jag ser henne som en bättre version av mig själv.. men det mest komiska var när jag fick höra att hon tänkte det samma om mig- en bättre version av henne ;)

Det beror på tycker jag. Jag hade en pojkvän som var vän med sitt ex. Han var vän, inte på något vis bästa vän. Jag blev jättesvartsjuk och tyckte hon betedde sig konstigt. De träffades några gånger och jag mådde jättedåligt. Till sist bestämde vi att även jag skulle träffa exet. Det var droppen.. hon drog hela tiden upp saker som dom hade gemensamt, var överdrivet hjälpsam (min dåvarande pojkvän gick med gipsad fot) och droppen var när hon gav honom en namnsdagspresent, för att det hade varit hans andranamn för en månad sedan.. han träffade nästan aldrig henne efter det och mycket pga mig. Min nuvarande sambo är god vän med sitt ex. Jag känner henne lite sedan gammalt. Det har varit lite jobbigt ibland men jag accepterar deras relation. Det jobbigaste för mig är att jag ser henne som en bättre version av mig själv.. men det mest komiska var när jag fick höra att hon tänkte det samma om mig- en bättre version av henne ;)

#17 Håller med :)

Tycker att man kan låta exen vara o satsa 100 på den nya relationen i stället….men vissa tycker väl de är ok att umgås me exet medans partnern sitter hemma o väntar på en fredagskväll???…varför överhuvud tagit försöka me nått nytt då…

#21 För att det är skillnad på att "hålla ett fönster öppet för sitt ex" och inte satsa helhjärtat på sin nya partner- och att satsa på sin nya partner men behåhlla en bra vän?

Men jag hör på dej att du aldrig haft den typen av relation och då är det kanske svårt att förstå. Men se det såhär: För vissa, kommer man till en punkt i relationen där Exet inte längre är ett Ex, utan nu är en vän. Skulle du skita i din vän (som du inte har sex med, som du inte känner romantiska känslor för, som du inte "älskar" och inte känner förälskade känslor, attraktion till etc) helt plötsligt för att din nya flamma tycker att du inte ska umgås med den personen?

Är ju en sak om "vännen" är otrevlig eller utgör ett riktigt hot mot den nya flickvännen. Men om det alltås bara existerar vänskap där?

Ja, ex är ex och man ska ge 100 på nya kärleken men det betyder inte att man ska låta sig bli helt överkörd när folk inte kan hantera sin svartsjuka och osäkerhet :)

Håller inte riktigt med.. Om ja inleder en ny relation är det väl klart att några får stå tillbaka…även vänner ,men det betyder väl inte att ja skiter i dom… tycker att om man vill ha en ny så är det väl den som e prio ett…annars skulle väl det vara bättre att bara ha vänner, kanske lättare så för viss för det är inte samma krav då som i en relation.

Men trådskaparen umgås ju inte speciellt mycket med sitt ex (vän) och de har båda gått vidare- hon misstänker och aklagar honom när han är i samma stad som exet (för hans fmailj bor där?). Det låter som sjuklig avsartsjuka om hon mår dåligt över och dessutom gör så att han också mår dåligt-

För mig är partnern jätteviktig. JAg är superlojal, men det finns gränser, man måste få ha gränser. Bara för att man är kär och tycker m någon så måste man inte förinta sig själv och smälta samman till en enda enhet- där bara ena parten bestämmer vilkoren? Självklart måst eju även han lyssna på tjejen, men jag tycker det är hon som mår bäst av att arbeta med sina problem/enorma svartsjuka- (lite sotis får man ju vara tycker jag) sen får ju han göra det han ka för att få henne att känna och förstå att trots hans änskap med exet såär det _hon_ som gäller.

Det finns inga regler "men självlkart ska man säga hejdå till exet" eller "självklart ska man vara bästis med exet". Vissa är vänner andra inte. Nu blev ho ihop med en kille som är en sådan som har ett ex som vän, vilket är fullkomligt normalt.  Min bästa vän är mitt ex, min nuvarande kille har aldrig avrit svartsjuka på oss - men jag har alltid satt min pojkvän i första rum och alltid varit öppen och tydligt och aldrig smusslat eller hymlat om saker som rör mitt ex. JAg tror det är en viktig sak. Men många verkar bar aha bestämt sig "Nej, man kan inte vara vän med ett ex!! Man MÅSTE ha obearbetade/gamla känslor då!! för så känner jag inför mina ex/fd relationer!!" :D

Vänner är vänner och det är trolit jobbigt när ena partner inte gillar ens vänner- eller tvärt om. Jag skulle inte dumpa min pojkvän bara för att min fmailj eller vänner ogillade honom. Men jag skulle absolut lyssna på dem och ta det i beaktande. Sedan om ajg tycker att de har fel så skulle jag ta avstånd eller jobba med att få dem att tolerera/uppskatta honom och se det jag ser i honom. Jag tycker att det i trådstarten låter som att Killen inte gjort något med sitt ex som gör att flickvännen ska känna och bete sig sådär. Detta är förmodligen inte EXET som är problemet, utan något annat. Reaktionen mot exet ser jag mer som "symptom" och tar han bort exet ur sitt liv så kommer tjejen att hitta andra saker som kommer att skapa problem, det är vad jag tror.

Men ja, ex är ex, varför oroa sig över sin aprtners ex? ;D

Jag är ca 50 och träffat en kvinna som jag tycker väldigt mycket om.
Jag har tidigare haft ett 21års förhållande och 3 barn.

Den nya kvinnan och jag har endast träffats 5 mån men det har varit intensivt och vi båda känner otroligt mycket för varandra.

Hon en väldigt tight relation med sitt ex som inte tog slut för så väldigt länge sedan. Jag har inget emot att man träffas, chattar, umgås lite mm men de bor ofta hos varandra.
De bor i olika städer men han kommer ner och bor över några nätter i gästrummet och vice versa. De jobbar en del tillsammans på distans så även därför de ibland träffas.

Jag kanske är svartsjuk men det plågar mig och känner att det lilla kan man väl släppa om hon vet jag mår dåligt av det.

Vad anser ni?

#25: Detta är en gammal tråd från 2011. Skapa din egna tråd så får du fler svar 🙂