Vintersnö!

Oj, det är ju inte så lätt att veta vad "man" kan göra för att hjälpa i såna här situationer.

Vi är alla skal på utsidan och insidan kan vara trasig utan att det syns.

Det du kan göra är att lyssna och försöka uppmuntra henne till samtal med psykolog, kurator, eller nån form av själavårdare.

Men det kan ju kännas jobbigt att försöka finna ut lösningar, om hon själv  inte vill.

Det finns ju vissa självhjälps grupper som arbetar efter AA:s  tolvstegs program. Men det förutsätter ju naturligtvis att "man" själv verkligen vill ta sig ur sina problem.

Psst, en viktig sak till som jag vill tillägga. Våga vara rak och sätt gränser både för dig själv och henne. Försök vända den negativa spiralen genom andra ord, som lyfter upp.

Det är så himla lätt att fastna i att tycka synd om, så att "man" inte kan/vågar säga det som verkligen behöver sägas.

Lycka till.

Din vän verkar i alla fall ha ett bra stöd i dig! Det är värt så otroligt mycket när man är deprimerad, att känna att nån bryr sig. Men sen ska du naturligtvis inte ta för stort ansvar för din kompis mående, för det påverkar ju dig negativt också.

Jag håller med #1 i att det är viktigt att få din vän till en psykolog eller liknande. Nåt du skulle kunna göra är att höra runt om det finns nån bra där ni bor, och kanske hjälpa till att beställa tid?

Hoppas det ordnar sig, och kom ihåg att ta hand om dig själv också! Kram.

Det är svårt att hjälpa någon som inte vill ha hjälp, men att finnas där för henne när hon behöver är såklart det viktigaste och att lyssna. Kom bara ihåg att det inte är ditt ansvar att få henne att må bättre, hon måste vilja ta det steget själv och när hon vill det så gäller det att stötta.

När jag mådde som sämst så pratade jag med mina närmaste vänner om det om och om igen bara för att få det ur mig. Jag är övertygad om att dom blev uttråkade av mig ibland men dom lyssnade och det var precis det jag behövde. Jag tog mig ur min depression utan professionell hjälp.

Men vill hon inte gå till psykolog eller liknande så är det inte ditt ansvar att få dit henne, säger hon däremot något om att hon funderar på det så kan du vara där och uppmuntra henne så mycket du vill till att skaffa den hjälp hon behöver.

För 2 år sedan så träffade jag en tjej som dras med en depression och social fobi, jag kände tidigt att jag inte skulle försöka hjälpa henne då hon inte ville ha någon förändring och det skulle bara dra ner mitt eget mående, men jag visade tydligt att jag fanns där för henne hela tiden. Så bestämde hon sig i vintras för att hon ville börja må bättre och få hjälp och det var först där jag kunde hjälpa henne själv genom att uppmuntra henne i allt som skulle kunna leda till en förbättring och följa med som stöd när hon har behövt det.