Jag hade inte kunnat lite på han, känns som han har dåligt självförtroende när man ljuger om något sådant. Att börja ljuga innan man ens är tillsammans är otrolig dålig stil, (alltid dålig stil men knappast så man vill inleda ett förhållande) och den var ingen liten sak han ljög om!

Är han reko i övrigt och bara ålder som påverkar situationen så är det inte en big deal. Säg den kvinna som inte ljugit om sin ålder någonsin =)

Dock se detta som en möjlighet att få honom att vara helt ärlig, dvs fråga om det är något annat du bör veta som han hållit hemligt. För en gång är ingen gång, men två lögner är inte bra.

Sen att ljuga om åldern det är hur oskyldigt som helst. tjejer är i 20 års-åldern i 15 år minst, denna snubben bara jämnade ut oddsen lite.

Tråkigt av honom att ljuga… Nu när han är 40 så kanske han har mer att berätta, som kanske inte hade varit aktuellt när man dejtar någon som är 29. Har han varit gift? Har han barn? osv. 

Hoppas att du får en riktigt bra förklaring.. och att du följer ditt hjärta. :)

Jag hade ryggat tillbaka om en person började ljuga redan innan man träffats, dessutom om något så banalt som åldern.
Vad kan han då ljuga om  mer? Finns det mer som han var rädd skulel få dig att att backa?

#2 Jag har då aldrig ljugit om min ålder utom när jag var 15 och ville åka på ungdomsbilkett på bussen. Jag känner inte heller någon som gjort det så jag tycker faktiskt oxå att det är en stor sak att ljuga om.

Ålder kanske inte är stor sak att ljuga om men jag känner mig ganska dum. Tänkte han låta mig tro att han fyller 30 i höst  fast han fyller 40? När skulle jag få veta sanningen?

Ja jag vet inte jag. Han säger att han aldrig varit gift, bara sambo men har inga barn. Men vad vet jag. Kanske dyker upp några senare.

Och sen en sak till angående barn. Jag vill nog vänta  tills jag är 30 med att skaffa barn. Och då är ju han isåfall 50. Jag tycker det är lite gammalt att bli pappa då. Fast vi har ju inte alls pratat om barn än. Han kanske inte ens vill ha några. Men jag tror att jag vill ha en dag

Bara du själv kan avgöra om du kan förlåta honom eller inte. Men om man försöker se det från hans håll så hade han kanske inte alls tänkt driva det så långt. En oskyldig lögn som är svår att ta tillbaka när det visade sig att ni vart lite mer än bara chattkompisar. Hur berättar man det då, i detdär första känsliga stadiet av ett förhållande..?

Och hur det blir i framtiden tyker jag inte man ska oroa sig för. Kanske ni bestämmer er för att skaffa barn ändå, trots att han ju är lite äldre då, eller så skiter ni i det och lever lyckligt ändå. Kanske håller ni inte ens ihop så länge? Nej, njut av nuet och låt framtiden vara framtiden.

Men sog sagt var, det är bara du som kan avgöra vad du borde göra.

#3: Ännu en kvinna som aldrig ljugit om sin ålder. Sen kan jag väl också tycka att det är skillnad att påstå att man är under 26 för att åka billigare på bussen än att ljuga för någon man vill ha en seriös relation med, även om inget är rätt.

Honom skulle jag aldrig lita på igen, det är en enormt stor sak han ljög om och vad mer döljer sig undrar jag? Jag skulle inte ens vara beredd att stanna en minut för att ta reda på det.

Jag har aldrig ljugit om min ålder.

näää jag skulle inte tycka det va okej..

jag har aldrig heller ljugit om min ålder!

#2

Jag känner ingen kvinna som ljugit/ljuger om sin ålder. Undrar lite vad du känner för folk som ljuger om något sådant.

Korkat och fel av honom att ljuga.

--

Fast, som du märkte, passar många tjejer i 20-årsåldern bäst ihop med ca 20 år äldre män. Det är ju en ganska vanlig ålderskillnad i relationer. Det är vetenskapligt bevisat att den åldersskillnaden passar bäst (i den åldern).

Mer okänt är att även killar i 20.årsåldern brukar passa bäst ihop med ca 20 år äldre Kvinnor, men det börjar bli mer känt genom TV-program som Cougar (="Pumor").

Det här har att göra med hur man normalt tänker och känner i de åldrarna. De flesta unga tjejerna tycker att jämnåriga killar "bara" tänker på sex och har för bråttom, 40-åriga män har varvat ner

medan 40-åriga Kvinnor "har fått bråttom" biologiskt (undermedvetet) så de passar bra ihop med unga "bråttom" killar    :)

MEN om de blir par långsiktigt, så blir ju de 20-åriga tjejerna sedan 40, och då har deras män blivit 60 och normalt för sega för dem. Så människan är felkonstruerad   :)   eller så passade det på stenåldern, om männen normalt dött före 60.

Usch, jag har också varit med om liknande… En jag träffade över nätet ljög om sin ålder.. fast det va iofs bara några år, men ändå. Det blir väldigt svårt att lita på en sådan människa och jag frågade om det fanns mer han ljugit om som jag behövde veta för isf kunde han ju säga det med en gång.. Men det sa han att det inte gjorde, jag va godtrogen och gick på det och senare kom det bara upp mer och mer saker han ljugit om..

Jag tror du får ta dig en funderar och försöka luska om det finns mer han kan ha ljugit om.

Kram!

Tror jag skulle ha svårt att lita på nån som kan ljuga för sin käreste på det sättet. Om jag för övrigt hade mycket känslor och ville ge det en chans så skulle jag nog ge mig på en grundlig utfrågning av grabben ifråga… bombardera honom med frågor om alla hans år från 20 till 40. Gärna accompagnerat av ett fotoalbum…  Och efter en sån utfrågning använda både min hjärna och min magkänsla till att avgöra om jag skulle våga lita på honom igen.

Bara en lustighet med viss anknytning:

Glömde säga att jag haft ett slags motsatt problem. Jag ser mycket yngre ut än vad jag är. T ex ville vakten se på leg, för att släppa in mig på ett disco där man behövde vara 21, då jag var 33  :))

Det är vanligt i min släkt, nog delvis beroende på att vi inte tänker på ålder, som valigt folk brukar göra, jag måste t o m ofta räkna efter hur gammal jag jag är om jag ska tala om det för någon. Jag brukar tala sanning, men få tror på att jag gör det.

1. På Internet tror de att jag visar ett mycket gammalt foton, fastän de inte är det.

2. Och på danser har jag mest blivit uppbjuden av småtjejer, och då jag bjudit upp jämngamla har de tyckt att det var underligt och lustigt att den där "lilla killen" bjuder upp dem  :))

Och då jag hade ett ganska stort företag förrut och någon kom och frågade mig var chefen var, så trodde de jag var springpojken - eller chefens son om de kände igen min röst från tidigare telefonsamtal.

Så det kan vara problem av sånt också. Fast nu har problemet blivit mindre, för en fästing gav mig TBE och det la till en massa år utseendemässigt, men vartefter jag återhämtar mig så ser jag yngre och yngre ut vartefter tiden går, det är det inte många som gör  :))

#12 Det är faktiskt otroligt vanligt…

Skulle aldrig ljuga om min ålder, ett förhållande som börjar med lögn får ju ingen bra start. Har dock upplevt att väldigt många killar ljuger på nätet drar ofta bort ganska många år och sätter in 10år gamla bilder förstår inte varför man gör sånt egentligen man blir ju oftast upptäckt och kan man ljuga om en sak brukar man ofta kunna ljuga om en massa andra saker med enligt min erfarenhet.

#17 Känner heller ingen kvinna som ljugit om sin ålder. Män däremot vet jag.

#17 Nej det håller jag inte alls med om. Det är ett skämt om att Kvinnor brukar ljuga om sin ålder. Det gör vi inte i verkligheten.

Säkert vanligt att ljuga i olika sammanhang. Tex för att åka billigare buss, eller komma in på nåt ställe man inte har rätt till annars. Men jag tycker inte man ljuger för nån man är intresserad av och vill lära känna irl.

Okej om det var en dum lögn han "råkade" slänga ur sig i början och sen hade svårt att ta sig ur det kanske. Men han kunde ju då sagt strax innan det var dags att vi skulle ses på riktigt:

Du jag har inte varit helt ärlig. Förlåt mig men jag ljög om min ålder. Jag är 10 år äldre än jag sa i början. Hoppas du inte blir jättearg nu

Nånting sånt skulle han sagt…

Men i vilket fall så har jag gjort slut och sagt att jag inte vill ha något förhållande med honom men att vi kan umgås ibland om han vill men bara som vänner då.

Dels pga lögnen såklart men också det att jag har funderat. Och jag vill faktiskt inte ha en kille som är 20 år äldre än mig. Även om han kanske ser lite yngre ut än 40 så är det ju ändå fakta att det skiljer 20 år, och jag pallar helt enkelt inte att ha sex sen jag fått veta det. Tänker typ på farsan haha. Usch nä

#20 Du kan inte tala för alla, och definitivt inte för min egen erfarenhet om det. Alla människor ljuger, är väl det första jag lärde mig i livet.

Jag har varit med om det flera gånger i rad att tjejer ljugit om sin ålder - och killar för den delen.

#22 Att alla ljuger är en sak, men att Kvinnor brukar ljuga om sin ålder stämmer inte. Jag känner ganska många, och råkar vara en själv.

Säkerligen finns det både män och Kvinnor som ljuger om sin ålder, men det är inget kösnbundet på något vis.

Det var först du #23  som använde ordet "brukar" så du argumenterar med dig själv.

#23 Inte sagt att alla Kvinnor brukar, jag har sagt att det är vanligare än vad man tror.

Ja, sist jag kollade så verkade du vara en kvinna;)

Klart det inte är könsbundet. Det har jag inte heller påstått.

Jag bara säger att alla människor ljuger, vilket är något man får räkna med då. Spelar egentligen ingen roll vad lögnen är om, dom ljuger ju ändå? Och varför skulle man låta någonting som är otroligt vanligt stå i vägen för vad man känner?

Jag har aldrig träffat på någon tjej (eller kille) som har ljugit om sin ålder. Varför skulle någon ljuga om det? Det verkar vara onödigt. Om någon ljuger om en sådan bagatell så kan man börja vad annat personen ljuger om…

Själv har jag aldrig ljugit om min ålder, men ibland har jag kanske bara inte velat säga hur gammal jag är.  Det är då jag umgås med 19-20 åringar klasskamrater som jag har känt att jag kan bäst hålla tyst om min ålder för jag känner så gammal. :)

#24 "Säg den kvinna som inte ljugit om sin ålder någonsin =)"
Talar för sig själv tycker jag.

Jag skiter i vad som är vanligt eller inte vanligt men det är oschysst att säga att man är 29 om man är 39, sedan inleda ett förhållande dessutom och  fortsätta låssas vara 10 år yngre.

Det är  jäkligt dåligt helt enkelt och jag känner att jag gjorde rätt som gjorde slut och jag är glad att jag upptäckte det såpass tidigt och att det inte blev i höst att folk kom och sa grattis på 40årsdagen  och jag stå där och känna mig urbota dum som inte vetat nått

Du tolkar som du vill =)

Det är väldigt många som har iaf någon gång sagt sig vara yngre för att tex gå på ungdomsbiljett. Alternativt sagt sig vara äldre när man inte åldern inne och behövde åldern, alternativt lånat någon annans leg för att ta sig in på krogen. Finns hur många varianter som helst.

Eller när man kanske stöter på någon på krogen och de är äldre så lägger man på något år. Alternativt om man stöter på någon yngre så drar man av något år.

Det är rätt oskyldigt. Egentligen är det metod för att minska eventuella klyftor, bra eller dåligt men det funkar uppenbarligen =) Även i detta fallet när det var såpass mycket som 10 år, det är lite kaxigt att dra av såpass hehe Oftast är det något/några enstaka år.

Med tanke på att så många inte ljugit om sin ålder så är det få som skrivit in sin ålder på sin presentation hehe

Jag står fast vid att de flesta har iaf ljugit om sin ålder oavsett hur oskyldigt det har varit vid iaf ett tillfälle eller fler. Därmed inte sagt att man brukar ljuga om sin ålder vilket är en helt annan betydelse.

Tjejer har en tendens att förlänga sin 18-29 period även om det är på skoj så händer det.

#28 Jag tror du har gjort ett bra val. Det hade som sagt var varit en sak om han själv erkännt och bett om ursäkt men han verkade ju inte ha någon tanke på det.

#28 Bra gjort! Du kommer hitta bättre killar som har rent mjöl i påsen.

En sak att lägga till/dra bort något år sådär när man står på krogen,bussen osv, men inte att dra av så många år och definitivt inte om man söker ett förhållande med någon. Jag menar, hur tänker man då? Den korrekta åldern kommer ju komma fram någon gång..

#32 Ljuga som ljuga - sak samma om vad exakt det är. Spelar ingen roll om du försöker övertyga dig själv om att det är lugnt att dra av ett år när du ska på bussen, det är exakt samma sak.

#33 Vadå övertyga? Här övertygas inte ett dugg, det är min uppfattning. Det betyder INTE att jag gör så.
Och det är en väldigt stor skillnad på att söka ett riktigt förhållande och planka på en buss i seriositet.

#34 Nej, det är det inte. Ingen skillnad alls när det kommer till en lögn.

Och ja, du övertygar dig själv om att det är ok att ljuga om 1-2 år medans 10 år blir en helt annan sak :) Så ja. Du övertygar dig själv.

#35 Vissa filosofer skulle inte hålla med. Det har funnits oändliga diskussioner om lögn och vita lögner samt vad som är sanning.

Jag själv anser ju nog förstås att en lögn är en lögn, men det finns mindre farliga lögner och större värre lögner.

#35 Tycker det låter mer som att du försöker övertyga både digsjälv och andra om att ditt sätt att se på saken är det enda rätta och att alla som tycker olika bara försöker "övertyga sigsjälv".

#35 Jodå, det finns stora lögner som förstör liv och det finns små lögner som inte skadar någon. Allt är naturligtvis lögner, men det är olika graderingar på seriösitet och hur allvarliga de är anser jag. Ljuga på bussen = småpotatis som inte spelar någon större roll. Ljuga i ett förhållande= möjlig katastrof.

Din åsikt får stå för dig, jag har in åsikt och står för den. Den enda som försöker övertyga här är du.

Trullsan88, jag tycker att du fattade helt rätt beslut! Jag håller med dem som sagt att ljuga innan man ens inlett något förhållande är oerhört dålig stil, men det som jag finner mest oroväckande är att han tyckte det var helt okej att fortsätta ljuga trots att ni blivit seriösa! Om du inte råkat hitta pappret med hans personnummer på, så hade du väl fortfarande trott att han var född -82, eller hur?

Jag råkade ut för något liknande en gång, men (lyckligtvis) hann det inte gå så långt. Jag blev kontaktad av vad som verkade vara en väldigt trevlig och seriös kille på en dejting-sajt, och han sade sig vara 26 år (jag var då 25). Vi chattade på msn några dagar innan vi bestämde oss för att träffas "på riktigt" över en fika på stan. Jag ville dock se en bild på honom innan dess, och då blev han plötsligt tveksam och ville inte lämna ut någon (jag har bilder på min profilsida, kan jag nämna). Jag pushade honom, och till slut gick han med på att mejla ett till mig.

…personen på bilden såg inte ut som 26, och jag konfronterade honom head-on, som man säger. "Du är inte 26" sa jag, "hur gammal är du egentligen"? Då sa han 29. Jag trodde inte på det heller, och då drog han till med 39! I själva verket såg han ut att vara i början eller mitten av 40, men 39 var hans det han höll fast vid.

Jag sa att jag inte var intresserad av någon fortsatt kontakt med honom, eftersom han ljugit redan innan vi hunnit träffas. Han försökte blidka mig och säga förlåt, men jag var obeveklig. Någon som har så lätt för att ljuga är nog inte ärlig om annat heller, så jag valde att avbryta kontakten.

Grejen är att jag gäena träffar honom ändå fast han var äldre, om han bara varit ärlig från början. Jag är inte åldersfixerad, men däremot kan jag inte med lögnare.

#36 Och vissa filosofer skulle hålla med mig.

#37 Jag anser bara att en lögn är en lögn när det kommer till ålder.

#38 Möjlig katastrof säger du? Jo, men det är möjlig katastrof att göra det på bussen med.

Det går helt enkelt inte att försvara lögner, oavsätt former eller tillämpningar på dom.

Japp, jag försöker övertyga. Jag tycker som sagt att alla lögner är av lika värde i den här situationen. Lögner kring ålder är någonting som, rent utsagt, är en folksjukdom…

#40 Ja det får stå för dig.

#40 Näädu Att ljuga för att åka billigare buss är banne mig inte ett dugg samma sak som att bli lurad av den man älskar och vill dela sitt liv med. På vilket sätt far bsschauffören illa av att nån enstaka åker billigare ibland?

Men jag kanske far jäkligt illa av att tro att jag är kär i en 29åring när det i själva verket är en snart 40årig lögnare som inte berättat sanningen ens sen det blev seriöst mellan oss.

Du har fel!

#41 Vi har väl helt enkelt olika syn på det.

#42 Jag ser det som samma sak? Det är bedrägeri att göra det ena, och ofolkat att göra det andra.

Jag ser inte att ålder är något problem - det är ett nummer för mig. Vilket betyder att om känslorna är där och riktiga så spelar det ingen roll för mig vad åldern är.

Visst är det dålig stil av honom, jag försvarar inte att ljuga någonstans, eller? Jag ser bara att all form av lögn är dåligt. Men samtidigt så ser jag inte att det är seriöst någonstans mellan er eftersom någonting så litet som lögner kommer i mellan. Som jag sa förut: Alla människor ljuger. Det gör det inte bra bara för att alla gör det.

Far illa? Nej, du blir ledsen, men det blir alla i livet flera gånger om.

Du får blir hur upprörd du vill, men det kommer inte förändra synsättet jag har.

#42 Håller med.

#43 Näedu, båda är rena bedrägerier, och ett bedrägeri är en lögn. Du kan inte kalla stora och små lögner för samma allvarliga sak och sen vända på det bara för att du inte bryr dig om ålder.

Lite lögner kommer emellan, jo det är ett stort hinder för många. Fullt förståeligt.

När jag var runt 21 råkade jag också ut för en kille som ljög om sin ålder (han var också 72:a, btw). Jag fick reda på det först när vi hade blivit ihop och var minst sagt förbannad när det kom fram. Nu är jag visserligen 79:a, så åldersskillnaden var inte lika stor mellan oss som den är mellan dig och den här killen, men det var iaf tillräckligt för att jag skulle reagera på det (brukar föredra jämngamla killar och tycker heller inte att det inger förtroende att inleda ett förhållande på en lögn).

Helt ovanligt tycks det iaf inte vara… Såvida vi inte pratar om samma person, vill säga. (Jag hoppas att han inte heter Patrik.)

#45 Bedrägeri är en lagterm. Det ena är bara att vara ett rövhål.

Och jo, det kan jag. Det är helt skilda saker nämligen. Ålder för mig spelar absolut ingen roll, men en lögn gör det.

Det är skilda saker jag pratar om, men dom befinner sig i samma mening.