Urs vad tråkigt.. Men jag känner tyvärr också igen det där. Jag träffade en kille som efter ett tag sa att han var allergisk mot de flesta pälsdjur. Då hade jag egen lägenhet där mina 4 råttor och 1 kanin bodde. Träffades vi hemma hos mig fick han äta allergitabletter. Efter några månader var jag av ekonomiska skäl tvungen att flytta hem ett tag, så då hade vi distansförhållande. Vi planerade sedan att flytta ihop, men mina djur fick inte följa med. Under loppet av några månader dog sorgligt nog alla mina djur av ålderdom så vi kunde senare flytta ihop. Nu har det snart gått ett år sen vi flytta ihop och jag saknar att ha djur väldigt mycket. Men jag sätter min pojkvän framför dom,

Hur gamla är dina djur? Missupfatta mig inte nu. Men du kanske kan få han att leva med djuren och äta allergitabletter tills dom vandrat vidare. Och städa OFTA. Sedan kan ni kanske komma överens om att köpa ett "allergivänligt" husdjur.

Vad är det för djur du har föressten? Om de är burdjur kan du kanske fixa ett eget rum till dom. Och när de varit ute så städa noga.

Hoppas de löser sig!

De är just de, jag pluggar på annan ort, så vi bor 6 mil ifrån varandra redan… Jag har 9 råttor med ålder under 5 månader (en kull på 2 veckor) och en hund på 9 månader, nu till hösten kommer jag ta yttligare en hund på foder… så att vänta ut dom kommer nog inte funka :/

#2 Okej :/ Råttorna kan du, om möjligt, ha i ett annat rum eller lite avskilt. Men hundarna blir lite svårare. Har killen varit hos dig och "sniffat" på djuren? Ibland kan de hända att man tål vissa mer än andra. Eller iaf kan stå ut med. 
Väldigt tråkig situation, men hade jag träffat min kille när mina djur var yngre hade jag gett han ett dilemma. Hur dumt de än låter så skulle jag nog inte lämna ifrån mig djur som betyder så mycket för mig pga en kärlek..
Det finns många som lever med djur även om de är allergiska. Hade jag varit de hade jag tagit medicin resten av mitt liv. Allt beror ju på hur engagerad man är och hur mycket man vill detta. Mår man piss av medicinen är det en annan sak, men jag skulle iaf testat.

Det kan ju bli lite knepigt om du har alltför många djur. Det blir bara jobbigt för honom i längden. Visserligen finns det allergitabletter men det är upp till honom vad han ska göra. Du vill inte ge upp dina djur och det ska du inte heller behöva göra om du absolut inte vill. Så då är det som sagt upp till honom vad han vill göra.

Min pojkvän är allergisk mot pälsdjur och han kan få problem att andas då vi ska gå och sova. Vi hann skaffa katter innan vi visste att han var allergisk. Nu har vi en katt efter att den andra kissen dog i maj. Vi tänker inte skaffa mera djur efter vår lilla katt Bastian, eftersom jag inte vill att han ska må dåligt. Själv vill han ändå ha djur fast han är allergisk. Men jag tänker inte tillåta det, hans hälsa går före.

Sen om det skulle gå så långt till att ni flyttar ihop kan ni alltid göra så att inga djur är tillåtna i sovrummet, städa och vädra ofta (dammsug åtminstone en gång om dagen), ha en såndär "rullhårborttagare" och använd den på möbler som är av tyg för att få bort håret, osv.

Om ni verkligen vill vara tillsammans så hittar ni nog en lösning. Jag hoppas bara att han inte är väldigt allergisk för då blir det lite jobbigt.

Ja, jag bor i en etta på 27 kvadrat, finns inte så mycket annat än burar hos mig ;) Han kan känna av de om jag hållt på med djuren innan jag träffar han.. så han är riktigt känslig :/

Jag har alltid sagt det, jag kommer aldrig ge upp djuren för en kille just eftersom jag haft riktigt dåliga relationer tidigare med både vanliga kompisar och pojkvänner så djuren har ersatt både behovet av att ha kille och dom har agerat mina vänner hur länge som helst nu… :/

#5

Okej, ja det låter som han är väldigt känslig då. Har han kommenterat om att det är jobbigt att du har djur eller något liknande? Du borde kanske diskutera med honom om det här för att kunna komma fram till en lösning innan ni går längre fram i ert förhållande?

Finns väl 3 alternativ då. Lämna bort djuren, lämna honom, eller så får ni vara särbos och umgås hemma hos honom. Men eftersom han känner av djuren även då han träffar bara dig sså får han nog äta allergimedicin för säkerhets skull.

Ja, han är ju sådär jobbit gullig, han skulle aldrig säga att mina djur besvärar honom för han vet hur mycket dom betyder för mig :o

Men han har sagt att han kan ta allergi piller, man jag känner mig jätte taskig om han ska behöva äta massa piller för att kunna vara med mig, Jag vet att de är upp till han, men jag tror ni förstår va jag menar :)

Hejsan!

Jag hade ett liknande problem. Jag volontärarbetade på katthem, älskar katter och såg en framtid då jag skulle ha flera hemma hos mig.

MEN… då träffar jag en kille som är allergisk!

Men vi har löst det ganska bra ändå. Vi har två katter, sibiriska som är lite mer allergivänliga än andra, men dom bor hos hans föräldrar i huset bredvid. Alltså kan jag träffa katterna, samtidigt som min kille mår bra.

Jag är även på ett katthem, men då duschar jag och byter kläder direkt jag kommer hem!

På detta vis så funkar det ändå!

Försök om du kan finna vägar runt problemen, då kan det funka ändå som det gjorde för mig :)

#8  Trevlig kille du har hittat. :)

Jag tror inte att det finns så många andra alternativ än vad som har nämnts här. Så det är upp till dig sen hur du vill göra. Gör det som känns bäst!

#9 de är ju oxå en lösning :)

#10 ja, han är helt underbar med tanke på att jag bara träffat riktiga ursäkra ordvalet men Svin tidigare, tror aldrig att denna skulle kunna behandla mig dåligt :)

Vi ska ses ett tag till innan vi bestämmer någonting, Mn han kommer få bestämma vad han vll och hur de ska gå till senare :)

Svårt det där. Jag vet själv att jag inte skulle kunna ge upp mina djur eller min framtid med djur för någon eller något… Men man kan säkert lösa det på nått vis ändå..jag vill iaf inte tro att det är helt omöjligt om det nångång skulle blir så.

Vissa personer kan vänja bort sin pälsallergi så den inte är så farlig, bland annat med medicin och med mycket närhet till djuren. Inte helt säker på hur det går till dock, men läste något om det för 2-3 år sedan.

Kan man och vill så finns det säkert mediciner men kan du inte välja bort något av djuren så blir de mindre och lättare för honom exempelvis? Jag hade både fåglar och kaniner men pga lägenheten inte va så stor och killen hade katter redan valde jag att bara ha fåglar och nu bor de hos en fin familj på landet istället:)

#14 Det är tyvärr inte alla som blir hjälpa av mediciner. Känner folk som blir jättesjuka vid närhet av djur, trots olika mediciner.

Men man kan ju hoppas att TS kille är en av dom som blir hjälpt.

Svår sits, för mig är inte den rätte pälsallergiker. Om man inte vill vara särbo jämt. Det går inte.

Jag måste nog hålla med Sarah där faktiskt.. Ett liv utan djur finns inte för mig.

Mina djur går först faktiskt, de är mitt ansvar. De ger massor av kärlek och glädje på ett sätt som en människa inte kan.
Så jag hade behållt djuren och varit särbos eller gjort slut. En pälsallergiker är inte rätt partner för mig.

Jag har varit helt klar med min sambo att om han blir pälsdjursallergiker så lämnar jag honom… och det tar han med ro… Dock vet jag inte hur jag skulle KUNNA lämna honom så mkt som jag älskar honom, men jag kan inte se ett liv utan djur heller… alls…

Jag är allergisk mot de flesta pälsdjur. Katt är värst. Sambon har alltid haft katt innan vi träffades. Helst vill hon ha det nu också, men då måste jag flytta.

Än har hon inte kastat ut mig iaf

Jag hade valt kärleken framför mitt djur tror jag. Kanske är det därför jag inte är djurägare idag.

Men jag hade aldrig velat förlora killen!

Jag kommer aldrig släppa mina djur. Dem får mig att må bra.
Skulle det ta slut, ja då står man där utan någonting. Jag väljer personligen djuren före.
Man kan ju alltid bo särbo och byta kläder när man ska hälsa på sin partner.

Det beror ju på hur stabilt förhållande man har. Visst älskar jag min katt. Men skulle killen bli allergisk skulle det ändå vara katten som får flytta. Killen hoppas jag ju få bli gammal tillsammans med och ett djur kan inte ersätta en livskamrat för mig

Nej det är ju skillnad om ens partner blir sjuk under resans gång så att säga, men en ny kille som var allergisk skulle jag inte börja träffa.

Hade min pojkvän blivit allergisk mot djuren hade han fått hålla sig inne och gå omkring med munskydd sorgligt nog. Men vi kan inte bo utan varandra och djuren

#25 VArför skulle han hålla sig inne?

#25 Undrar med, varför skulle han hålla sig inne?
Djurallergiker brukar klara djur bättre ute än inne

För att djuren är ute, då får han vara inne =)

personligen skulle jag ALDRIG sälja djuren för en kille, aldrig. min nuvarande är allergisk mot pälsdjur, men han klarar av att vara hos mej ändå utan större problem, blir väl snuvig efter en hel dag och då menar jag fleraflera timmar. men blir det värre tänker jag ju ändå inte sälja djuren, plus att djuren faktiskt är mina föräldrars, sååå.. ;)

#28 Men ute så är det ju frisk luft? Reagerar han så fort han kommer ut?
Men har ni inte hund? Reagerar han inte på den?
Och marsvinen ni skaffat? Marsvin får ju inte bo ute vintertid där det är under 0 grader

Jag skrev "hade han blivit allergisk"

Om min kille plötsligt blev allergisk mot päls och fjädrar hade jag stått helt rådslös, utan att veta vad jag skulle ta mig till. I slutändan hade nog djuren fått åka, men jag hade ta mig f-n aldrig slutat gråta. Så det hoppas jag VERKLIGEN att han inte blir.

Min sambo var pälsdjursallergiker när vi träffades och kunde inte va hemma hos mig längre stundet pga min katt. Men sedan tog han över sin systers katt och ha började på något vis tåla den. Sedan efter en tid blev vi sambos och min katt följde med. Och i början var det lite reaktioner på två katter i hemmet men de gick över :) och nu med tiden har vi 2 katter, 2 chinchillor och 11 gerbiler tillsammans som han myser ich gosar med idag utan problem. Så har man tur kan det även vända åt det positiva hållet att allergin går att vänja bort om man gör det succesivt. Funkar såklart inte för alla men för min sambo så har det lyckats hittills :)

Jag är pälsdjursallergiker men skulle aldrig kunna leva utan djur. Vissa djur går bättre än andra. Sedan är det ett big no no med att ha djur i sängen. Klarar mig dock hyffsat utan mediciner. Nu har jag dock inga egna djur hemma men två hundar. Skulle min kille inte tåla dem eller gå ihop med dem får man hitta en lösning