Nej men har haft en ruskig spindelfobi, tills jag för många år sedan fick kontakt med en kille som tränade hundar under jobbiga omständigheter, dock privata..han skulle ner i trånga hålor osv efter hunden..fick hjälp av att klä på spindeln i tanken..en rosa jacka, liten mössa och handväska..med dessa tankeföreställningar tedde sig spindeln rätt så harmlös å tom lite söt och kul:) D har hjälpt mig lite och även min dotter. Så lycka till

Hoppas det går bra för dig :)

Nej, har ingen fobi eller så(alltså rädsla som jag inte kan kontrollera).

Tack ska ni ha :)

#1 Bra ide att tänka sig spindeln i rosa kläder :P

#3 hihi ja d blir lite gulligt..:)

vart gör du detta, på sjukhus eller privat någonstans?

jag skulle verkligen behöva detta, fast mot daggmaskar (ja det låter töntigt)

men vågar inte ta steget då jag vet att jag kommer behöva titta/peta på dom.

berätta gärna hur det har gått sen, och vad du fick göra!

Jag har en väninna som fått terapi för sin fågelfobi och det har fungerat bra.

#5 Jag gör detta genom pyskiatrin.

Vet redan på ett ungefär hur det kommer se ut. Vi kommer prata om det sjävlklara varför jag är rädd för dom. Sedan kommer det börja med en liten spindel i en glasburk med lock som komemr stå 2 meter från mig. Sedan kommer hon ha burken i handen, sedan ska jag ha burken i handen. Sedan kommer spindeln ligga i en balja på golvet osv osv. Allt börjar i liten skala sedan komemr vi arbeta oss upp.

#6 Lovande :)

Hon tycker fortfarande att fåglar är otäcka men är inte alls lika begränsad längre och kan hantera det ganska normalt.

#9 Mitt mål är att kunna slappna av om jag ser en spindel i rummet istället för att hålla på att dö. Vill inte bli bästa vän med spindlarna :P Däremot vill jag våga döda dom/ta ut utan att få den paniken innan som jag nu får.

Jag vill våga öppna balkongen, sitta på balkongen under sommarhalvåret. Vill våga vädra lägenheten osv.

Det borde du kunna klara efter att ha gått på behandling

Målet är ju inte att köpa en Tarantella.

Det där skulle min pojkvän behöva. Med de allra flesta småkryp. Det är jag som får gå och slänga ut dem eller lugna ner honom om att han inte har något på sig. För att inte tala om ifall min hund råkar ha en fästing. :)

Lycka till Hera. Jätte jobbigt när man inte kan vara lugn på grund av något så litet.
Jag hatar att gå på stigar när det är blött. När jag hör något knaka under foten får jag nästintill en hjärtattack, för att jag tror att jag trampar sönder en snigel. Hemskt!

Såg en artikel tidigare idag om några Tyska studenter som hade lyckats få ett helt hus att se ut som en jättelik spindeltank ifrån utsidan.

Säkert väldigt effektivt mot inbrott & tjuvar 

http://www.theverge.com/2012/9/27/3416442/german-spider-projection

Lycka till i träningen!

#13 Ja jävlar, se där alltså. Nog något av det coolaste jag sett på länge:D

Tror du man kan ta terapi mot mörkerrädsla? 

#15 Ja, man kan få hjälp med all sorts fobi. FAst sen är det skillnad på rädsla och fobi.,

#16 Ja, det är en stor skillnad.

Jag vet faktiskt inte riktigt vart gränsen går mellan fobi och enorm rädsla.

Jag är enormt mörkrädd. Får panik och hjärtat är uppe i halsgropen. Utomhus, när det inte är upptänt men också inomhus. Ibland måste jag springa till ett ljust rum, för att det är så obehagligt. Jag släcker lampan i sovrummet medan jag ligger i sängen. För att jag inte klarar av och gå runt i rummet när det är släckt. Jag måste även stänga sovrumsdörren, så jag inte ser ett gapande hål i mörkret.

Sen har jag fobi för att kräkas. Jag kallsvettas, gråter, skakar som ett löv, andas väldigt oregelbundet och mår allmänt uselt.

Vad är skillnaden.

#18 Fobi för mig är när rädslan påverkar ditt liv markant. När du inte längre kan göra de saker som man "normalt" kan göra.

När du blir handikappad i vardagen.

Min mamma blir helt likstel och börjar gapa och skrika efter hjälp så fort hon ser en spindel… Helt paralyserad och vill INTE vara i närheten när någon tar i den osv… Har själv rädsla för spindlar men ingen fobi som tur är.

Hoppas du blir bättre Hera, nedrans odågor till djur! 

Jag har fobi för getingar, tandläkaren och nog mörker också. Fruktansvärt rädd för mörker, ungefär som #18. Jag bor i en 2a och jag släcker helt i badrummet och i hallen när det är natt, men i köket, vardagsrummet och i sovrummet har jag en lampa tänd i varje rum. I sovrummet är det bara en liten nattlampa (eventuellt får datorn stå på hela natten och lysa från datorskärmen), men i köket och vardagsrummet är det lite större lampor så rummen blir ganska belysta. Om jag skulle behöva gå upp t.ex skulle jag inte klara det om det var släckt i lägenheten, så det är i förbyggande syfte jag sover med alla rummen upptända.

Vill inte heller stänga dörren till badrummet för bland det värsta är att öppna en dörr och se att det är släckt bakom dörren.. Lämnar den alltid på glänt. Stänger bara dörren om lampan är tänd där inne! Samma sak med alla rum iof :)

#21 Känner igen det med badrummet… Fast här kan de inte va tänt då alltid ngn släcker lampan:P Men jag blundar när jag tänder men sen vågar jag inte titta ifall de skulle stå nån där..

Mörker har jag blivit rädd för efter att ha sett massa skräckfilmer när jag var mindre, nu har jag svårt för att se en actionfilm o inte sett en skräckfilm på över 7år.

Men fobi mot mörker ellr kryp är för mig samma sak. Du är rädd för spindlar o får panik när du ser en, samma sak om man är rädd för mörker, man får panikkänslan och blir livrädd. Ser ingen skillnad..  Jag kanske uppfattat det fel men så ser jag på det :)

Skillnaden mellan fobi och rädsla är väl att man kan tygla rädslan på ett annat sätt än fobi.

Är man mörkrädd så löser man det med att sova med lampor tända.

Har man däremot en spindelfobi så kan man inte gå ut i naturen, man kan inte ha altandörren öppen, sitta på balkongen och man blir ganska begränsad på grund av fobin.

#22 Det är inte det vi sagt att det är skillnad på. utan vi säger att det är skillnad på att vara rädd för något och på att ha fobi mot något.

Men en fobi är väl en rädsla som man inte kan kontrollera(även om det är obehagligt så blir man inte satt ur "funktion" av det)

OJ lycka till, jag har också gått i spindelterapi men de var inte på samma sätt och den hjälpte inte mej tyvärr, skriker rätt ut när jag ser en spindel.. Usch…

#26 Hur såg din terapi ut?

Alltså spindlar som hamnar på en på kroppen är ju läskigt det hatar jag. Men om ja ser en spindel typ på golvet eller som kryper på väggen så bryr jag mig inte. jag antar att fobi då är man rädd även att se den på avstånd inte bara när man råkar röra den

Har man riktig fobi såklarar man inte att se spindlar på TV eller på bild heller.

En vän har fobi för ormar, han mår dåligt bara man pratar om det.

#27 Det var hypnos kallade han det, jag satt eller låg och blundade och han pratade bara. Tyckte att de hjälpte först men efter jag varit där sista gången så blev jag lika rädd igen. Dem små lyckospindlarna kan jag ta bort själv men större än dem klarar jag inte ens av att se på tv.

#0 När du gått klart terapin kan du starta ett spindlar.ifokus

#31 Hypnos är inget jag tror på, synd et inte fungerade.

#32 Haha eller hur ;)

#33 Nej, jag trodde på de innan för det hjälpte min mamma och hon har inte fobin kvar, men kan ju inte fungera på alla :)

Nu har vi satt igång. Idag tränade vi med en ganska liten spindel. Det var tillräckligt för att det skulle vara jobbigt. Men det gick över förväntan. Jag petade med min nagel på spindeln 4 gånger samt fångade upp den i ett glas en gång. Detta på mindre än två timmar.

Började med att psykologen satt med spindeln i ett förslutet glas en bit ifrån mig. Sedan närmade hon sig mig steg för steg i lugn takt. Sedan häll vi i glaset tillsammans innan jag själv fick hålla i det. Sedan fick jag peka på spindeln genom glaset.

Sedan tog vi steget och lade spindeln i en öppen genomskinlig plastlåda. Först bara titta, sedan peta utanför lådan och sedan hålla handen under spindeln utanför lådan. Sedan fick jag hålla innan för på kanten av lådan och fick närma mig spindeln sakta. Sedan satt psykologen och petade på spindeln gång på gång ganska länge. Till slut närmade jag mig spindeln med fingret och tog steget och petade till den. Var lika räligt alla fyra gångerna, men JAG GJORDE DET :) Haha det hade jag aldrig trott. Likaså att fånga upp den i ett glas. Det har aldrig hänt i mitt liv.

Tror det som var bra är att hon gjorde allting innan mig, om och om igen så jag liksom vande mig vid det. Kom över panikkänslorna och blev litet lugnare.

Gick verkligen verkligen över förväntan och jag är så nöjd.

Vi ska träffas en gång till och då fortsätta med den lilla spindeln innan jag ska få möte en stor källarspindel. Måle är inte att peta på den, men att försäka vänja mig vid synen av den så de där panikkänslorna inte dyker upp.

Ska även öva hemma på att våga öppna fönstret och skulle jag råka få in en spindel ska jag inte rymma utan möta den, för att komma över paniken. För konstigt nog så hade dom rätt, paniken varar inte så länge som man kan tro. Den går sakta men säkert ner i nivå.

Gud så duktigt!!!

Härligt. :)

Paniken har ju tack och lov en gräns. Hoppas det kommer fortsätta gå bra.

#36 Tack :)

#37 Tack :)