Slita ut ord
Jag och min sambo har haft en liten diskussion på lunchen idag. Vi har väldigt olika syn på det här med att säga "Jag älskar dig". JAG säger det ofta, jag tänker liksom att jag vill säga det till honom när jag känner det inombords. Jag vill liksom smitta av mig av glädjen och kärleken till honom. Jag gör ju även detta genom kyssar och kramar osv också.
HAN däremot säger det lite färre gånger per dag, han anser att det skulle betyda mer för mig om han säger det mer sällan, att det liksom blir "vanligt" om man säger det för ofta. Till viss del kan jag förstå detta resonemang, för vissa kanske det är så. Men jag har aldrig tidigare upplevt detta som något slags problem, när jag tagit orden för givet har det inte varit för att de sägs för ofta utan snarare hur och när det sägs. Sägs dem i förbifarten typ så blir det inte lika "effektfullt" som om han ser mig djupt i ögonen och säger det.
Hur upplever ni det? Ja känner mig splittrad. Jag vill inte förändra den jag är, samtidigt som jag ju inte vill att han ska tröttna på att jag säger det så ofta.
Sen kommer vi till nästa lilla problem. När jag säger att jag älskar honom har han tidigare svarat "myes", eller liknande. Hittills har jag varit ok med det, men nu har det liksom blivit för mycket. För mig känns det ju typ som att "myes det vet jag, du behöver inte påminna mig". Detta svarar ju han för att han inte vill säga samma sak tillbaka varje gång, och "detsamma" vill varken han eller jag att han ska säga. När jag då idag sa att jag inte gillar att han säger myes så sa han att jag får komma på något ord han kan säga istället då. Men då känns det ju också fel, att han ska liksom säga ett ord tillbaka som JAG har valt åt honom.
Har ni några tips på hur man kan lösa detta "problem"? Jag vill ju liksom hitta en balans och något som funkar för båda.
I mitt förhållande är det pojkvännen som ofta säger att han älskar mig, medan jag är väldigt sparsam med just de orden. Men för oss är det inget problem. Vi har pratat mycket om det där och kommit fram till att han är väldigt verbal och vill uttrycka sina känslor i både ord och handling, medan jag har lättare att visa i handlingar att jag älskar honom. Det är så vi är och båda har accepterat att den andra inte är likadan när det gäller just den biten.
För oss har vi inte heller något krav eller känsla av att jag "måste" säga något tillbaka. Måste man det? När han säger att han älskar mig brukar jag tacka eller helt enkelt bara le, krama honom eller nicka till svar. Jag har inget behov av att säga "detsamma" eller "jag älskar dig också". Han har inget behov av att jag ska göra det utan han ser ju mina känslor för honom när jag uttrycker det på andra vis. Han oroar sig inte för att jag inte känner likadant bara för att jag inte lika ofta uttrycker det i ord.
Vi har det på samma sätt: han säger det oftare än vad jag gör. Vi har också haft denna diskussion då han tyckte att det till en början var frustrerande att jag inte sa "Jag älskar dig också".
Men jag uttrycker det på ett annat sätt. Som Zaderia beskrev så säger jag exakt samma sak till honom men på ett fysiskt sätt. Ofta med kramar och pussar. Detta sker helt spontant.
Vissa (som jag) har svårt att uttrycka sina känslor verbalt. Men ofta har de ett annat sätt att säga samma sak på.
Nu när jag och min kille har pratat om det förstår vi varandra bättre. Om jag kommer och ger honom en kram säger alltså han "jag älskar dig också" fast jag inte sagt ett ord. :)
Okej :) Ja vi ska ta oss ett litet snack när han kommer hem så blir det nog bra :) Får väl helt enkelt bara slappna av och sluta övertänka så mycket ;)
Vi säger det båda dagligen. Speciellt på kvällarna innan vi somnar. Men självklart ska man inte känna att man måste säga det utan det ska komma spontant. Och alla säger det inte alls ofta vilket naturligtvis är lika rätt. Det viktigaste är ju ändå att man visar att man älskar varann.
Vi säger det jätteofta och jag bryr ig inte om det blir slentrian eller inte. Jag skulle ju inte säga det i fall jag inte menade det.
Kan man verkligen säga Jag älskar dig för mycket?
/Maria
5# Jag och sambon gör precis som er. Säger det hela tiden, men baraför att vi säger det mycket betyder det inte mindre… :)
En del av våra kompisar har reagerat på att vi säger det mycket… Men det är liksom inget konstigt för oss…
Vi säger det varje gång vi ses och vi ses några gånger i veckan
Jag tycker inte man kan slita ut det, så länge det man säger är seriöst menat och inte bara något man säger.
Men det finns ju många som tycker att man kan slita ut ord/meningar, men jag tycker då inte det :)
“I don't think the human race will survive the next thousand years, unless we spread into space.”
-Stephen Hawking
Vi säger det också jätteofta :) Vissa gånger menar man det massor ;) Och ibland säger vi det bara för att det är så liksom! inget märkvärdigt :)
Jag skulle nog också störa mig lite på t ex "myes" eller ett leende tillbaka, iallafall om det hände oftare!
Starta ny diskussion