Om han säger att han inte är kär i dig så måste han väl mena det så? Men varför messar han och ringer och vill komma hem till dig? Vill han umgås bara som vänner då eller? Prata ut riktigt om vad ni vill ha för relation. Vill han bara vara vänner så får du känna efter om du kan nöja det med det. Fast det kan ju vara svårt om du har mer känslor för honom kanske.

Han verka rärlig och faktiskt ta det lugnt med "er" och är försiktig, samtidigt låte rhan faktiskt kär och om allt fungerat bra och kännts bra mellan er fram till den punkten- så fortsätt? :) Varför så brottom att definiera er relation, han bryr sig om dig, han är bara inte "där" ännu. Många har det så, de blir inte blixförälskade, eller förälskade blir de men det där extra som krävs för att inleda en långvarig relation kräver tid för att utvecklas- och det låter vettigt i mina öron.

Jag skulle stanna, släppa kallduschen och inte fundera mer på det, släpp loss och följ med och njut av varandra.

Är det vekrligen vän med förmåner han vill vara, vill han avra med andra? :) Vill han att du ska dejta andra också? Det tror jag inte. Det är bara för tidigt för honom att sätta ord på det ni har och utifrån det du ebrättar om hans bakgrund så försöker han nog skydda sig och det kan man inte klandra honom för. Han öppnade sig och berättade om det för dig, kanske i förebyggande syfte, inte för att skrämma bort dig.

Jag skulle stanna och fortsätta ha trevligt och om det slutar med att han börjar dejta andra också så skulle jag gå vidare.

Det kanske är just tidigare avvisanden som får honom att säga att han fungerar såhär? Som #2 säger så kan det ju mycket väl vara att han försöker skydda sig själv.

Om du inte har bråttom med att ta ha ett riktigt seriöst förhållande med villa och volvo och allt så ta det bara lugnt, det faktum att han är så på säger ju en del tycker jag :)

Försök! Alla blir inte kära direkt. Min pojkvän blev inte det, visst han hade väl känslorna och det var så där pirrigt och härligt för han med. Men han har blivit kärare och fått starkare känslor, i början saknaden han mig knappt och tyckte det var skönt med egen tid. Dessutom medan vi träffades hade han nyss gjort slut med sitt ex och han sa det själv till mig att det klart han inte kunde släppa henne så fort och direkt. Han visste inte ens säkert om det var mig han såg framtiden med. Men vi fortsatte träffas och vi trivdes ihop. Nu när jag är borta i ett par dagar saknar han mig enormt :) Okej nu har ju inte denna kille just gått ur ett förhållande men alltså - bygg upp kärleken och ta den tid det behövs så länge det känns bra och härligt tillsammans just nu!

Möjligen har han känslor kvar som inte riktigt dött ut för de tidigare, eller mer troligt så är han väldigt sårad och har byggt upp murar för att skydda sig från att behöva gå igenom det igen. När han känner sig säker på dig och dina känslor kommer han våga släppa dig närmre och jag förstår att det är frustrerande då jag själv provat detta. Det blir bättre ju mer tiden går och ju mer tid ni spenderar desto fortare går det och ger du honom bekräftelse på dina känlsor så vågar nog han också. Har han bara haft två tidigare så är han ju väldigt selektiv och då han blivit sårad båda gångerna har ju han, i sin värld, oddsen emot sig. Försök se saken från hans sida och varför han handlar som han gör kanske det blir lättare med kommunikationen runt detta ämne, för i slutändan är det vad en bra relation handlar om.

Ja, som andra redan sagt :D JAg kom på en till grej;: ta inte åt dig, bli inte sårad. Ta det inte personligt alltså. Försök hitta ett sätt att uppskatta att han faktiskt tar det lugnt och är försiktig men även öppen om det, trots att det såklart är lite förvirrande. Men du, ta inte skit! :) Känner du dig enormt sårad så ska du ju inte fortsätta och låta dig känna som en dörrmatta och att du blir utnytjad. Men ibland kan man testa nya vinklar, att se saker ur den andres perspektiv :) Jag tror utifrån det du sagt att han bryr sig om dig och vill vara med dig. Det får bara inte gå så snabbt som du kanske vill just nu.

Jag hade inte fortsatt. Det beror på att jag själv aldrig har gått in i ett förhållande utan att ha varit kär! Förstår inte hur man kan "vänta" och "hoppas" på att känslorna ska bli rätt.

Hera: Med den attityden borde ju alla skaffa barn och gifta sig andra vekcna de är tilslammans, menar, avröfr vänta? Man borde ävl veta ALLT från första ögonblicket? :D Jag förstår kanske hur du menar men jag har varit kär och jag kan totally känna igne mig i hur killen agerar/känner från båda hållen.

#8 får står inte alls hur du menar nu. Finns ingenting gemensamt med att känna känslor och med att skaffa barn. Att man vet att man är kär är inte synonymt med att det kommer fungera i längden, men enligt mug ökar förutsättningarna markant om båda går in i förhållandet som kära. Låter knäppt att en ska vara kär och hoppas på att den andra blir det med tiden.

Jo men att skaffa barn är för min del, sammanfogat med känslor det med- som växer fram och mognar :) Inget jag gör med första bästa karl (för min egne del, kan inte tala för alla andra).

Jag har mött killa rosm varit tokkär i mig men efter en måand har det "brunnit ut". JAg tvivlar inte en skeund på att känslorna fanns där, men det hade varit jobbigt om man själv gått in och varit dödsseriös. Jag upplever att den här killen försöker förhindra en sådan händelse, han har säkert känslor men att KÄNNA dem och PRATA och leva ut dem är ju milsvida avstånd för många.

Precis som du mycket ävl kna känna "wow den här kvinnan/mannen ska jag ha barn med" när ni ses första gången, men knappast är något du säger rakt ut eller ens "tänker" medvetet ;)

Läser man det TS skrivit så bryr han sig. Det är hon som vill definiera relationen och han är inte redo. Om det är för att ha är falskspelande skithög eller för att han är försiktig kan bara framtiden utvisa (och tålamod).

Då tolkar vi killen olika. Jag tolkar det som han säger eftersom jag faktiskt tror att folk säger saker dom menar. Är farligt att lägga till saker som inte blivit sagda, lätt att man står där besviken sedan. Tycker inte det är något att tolka här, utan jag hade gått efter det han sagt, och det hade fått mig att backa'

Jo, jag vill också undvika att tolka helt galet. Det är svårt i detta fall, men jag hade väntat och bara umgåtts och när det börjat bli dåligt had ejag gått vidare. Dvs om han pltösligt visar öppet att han inte vill vara med just mig- dejtar andra, säger något som antyder på att de tär kört (för ha säge rju att han behöver tid, inte att "vi är bara vänner, jag kan aldrig känna något för dig".

Ja, är man beredd att riskera att känslor aldrig uppstår och på att bli grymt besviken för det så kan man väl köra på. Men jag ser fortfarande inte varför man skulle välja att träffa en person som inte känner något för en.

Jag trodde alla ville satsa på någon som har känslor för en.

Här förklara rhan ju exakt hur han är:

"Igår sade han dock att han inte känner någonting inför oss. Han sa att han så klart känner något för mig men är inte kär, att han inte funkar så. Menade på att han lär känna någon och sedan ser han om känslorna växer eller inte."

Cred till honom att han är öppen om det, Ts får hantera det utifrån vad hon klarar :) Jag har varit där, på båda sidorna och visst finns risken där att bli sårad men det gör det ju även om någon säger att de har känslor :)

Han säger "såhär fungerar jag" och "jag har inte känsloir för oss, jag är inte KÄR men ajg har känsloir för dig". Han säger inte "nu ska vi sluta ses". Men han är nog rätt insatt i att få skulle acceptera detta och kräva mer.

Men är det alltid så bra att kräva mycket just i början? Jag kan inte ge ett facit för vad han tänker och känner men han känner ju uppenbart något de har att bygga på….han fungerar såhär? O.o

Ser det inte som att kräva något utan som något naturligt att vara kär då man börjar träffa någon. Att känna något kan likväl vara kompiskänslor.