Lång historia som jag vill dela med mig av!

Har en kompis (S) som är 3 år yngre än mig, hon har en bror (R) som är 4år äldre än mig (jag är 19 år) och som fortfarande bor hemma på grund av att det är så enormt svårt att hitta boende. 
R har tidigare varit en känslokall gangster som gjort diverse saker, hans ex behandlade honom även som skit vilket gjorde honom avstängd. Han har nu varit känslomässigt avstängd i 3-4år, gjorde inget annat än att jobba, köra bil som en idiot (aldrig saktare än 140km/h) och spela data spel. Pratade knappt, skrattade knappt, gjorde ingenting med familjen utan stängde in sig. Har varit obekväm att träffa nya tjejer då han skämts över situationen med boendet, något jag känt till i 6 månader - alltså boendet. 
S var tidigare tillsammans med min storebror så det är genom honom som jag och S har kontakt och hon är idag min bästa vän, något min bror är glad över. S skämtade tidigare om att R egentligen borde börja ragga på mig då min dåvarande kille var ett pucko som jag inte frivilligt var tillsammans med (privat och jobbig historia) och jag hade bestämt mig för att faktiskt bryta upp trots allt som skulle komma att ske som konsekvens. 
Samma vecka som S skämtade om raggandet så hade de suttit vid matbordet och S hade då tagit upp mig, S mamma och hennes andra yngre storebror höll med S och de alla tre sa att jag verkligen var något som R skulle fundera över. S mamma tog även upp den gången S skulle byta om och jag stannade kvar på nedervåningen, jag gick in i TV rummet då jag trodde att bara mamman var där men både mamman och R samt den andra brodern var där och både han samt mamman noterade att R både kollade och log emot mig - något som aldrig hänt förut. De kände att något klickade.
I alla fall, R satt bara och visste inte var han skulle ta vägen. Dagen efter kommer han hem efter jobbet och säger: Var ni tvungna att säga det där igår, jag har bara gått runt och tänkt på henne idag!
Veckan därefter lade R till mig på fb, en halv vecka därefter började vi SMS:a och ingen av oss gillar att prata i telefon men det gjorde vi med. Jag följde med ut och gick, han började hälsa och vara med när jag var med S hos de, jag började hälsa på R själv och han var allmänt go. Jag noterade mer och mer att han fick mer lyster i ögonen, skrattade mer och blev social.
Sedan åkte vi bil, vi åkte ut alla tre och hade roligt ihop.
R gick ifrån att vara helt avstängd till att börja delta, skratta, prata och vara social med alla. Han blev glad och spelar nästa ingenting nu, han är nästan aldrig på rummet utan är social med familjen, han är mer social nu och efter att ha förlorat körkortet pga. fortkörning så har han även börjat tagit initiativ till att hitta på andra saker och har den senaste månaden också halvt om halvt bott hos mig. Vi har varit tillsammans i ungefär 1½ månad nu, dejtade ungefär 1 månad innan. 

Hans familj ser en enorm förändring hos honom, även jag kan tänka tillbaka och knappt känna igenom honom till hur han är nu. Helt förändrad, han har även börjat öppna sig väldigt mycket för mig och pratar om sina problem, saker han mår dåligt över och däribland är hans farbror som tog livet av sig för ett par år sedan och som R aldrig nämnt för någon annan mer än att han tänker på honom. 
Innan var han stenhård, ingen kom in under skinnet på honom och han visade aldrig annat än en stel vägg. Ingen sorg, lycka eller någonting. Jag likaså.
Jag har aldrig trott att jag skulle ha en sådan inverkan på någon, men jag har hjälpt både han och hans lillasyster till det bättre. Det känns helt fantastiskt och R känns så enormt rätt för mig och jag har aldrig känt så här för någon förut, känns så bra!

Ville bara skriva av lite och dela med mig, man ska aldrig tro att man inte kan tillföra någon eller några något gott. Jag trodde aldrig någonsin att jag skulle vara något positivt för någon mer än som personlig stöttning, men bevisligen hade jag fel! Nu är jag en del av en underbar familj där jag hjälpt minst två stycken till det bättre och där en av de gjort en total förändring, där familjen blivit mer tät.
När man minst anar det så kommer det!